En blogg om kemikalieintolerans som tabu i dagens samhälle!

torsdag 1 augusti 2013

Kanariefåglarna ryter, men Finkarna skrattar (hela vägen till banken)

Jag får ett brev från Försäkringskassan där man skrivit: "...intyg visar inte på att dina besvär har försämrats sedan din sjukpenning drogs in senast". Mina besvär senast var tydligen inte tillräckligt svåra, fast de består av kronisk kemikalieintolerans med svåra fysiska symtom både från luftvägar, hud, leder och huvudet (svår yrsel, "hjärndimma", bokstavs- och sifferdyslexi vid och efter exponering, mycket nedsatt prestations- och arbetsförmåga), eftersom man har slemhinnor som reagerar på både allergener och gifter överallt i hela kroppen. Hur svåra tänker sig Försäkringskassan att symtomen ska vara, för att räknas; ska man ligga i koma?

Får höra av en dansk medborgare (fast numera har man visst tagit bort prefixet och det heter bara borgare i Danmark!) att fastän MCS sedan 2012 har en erkänd diagnoskod, så är det mycket svårt att få ett accepterande av och respekt för densamma, men också för t ex whiplashskador, fibromyalgi, skleros och många andra sjukdomar. Man har numera en psykiater som heter Per Fink, som verkar vara en riktig dårfink eller kanske snarare står på läkemedelsföretagens "payroll".  En smilfink då, eftersom han verkar lyckas med att förneka verkligheten för alla dessa människor som drabbats av ovanstående och buntar ihop dem under paraplyn "psykiska symtom", samt lyckats övertyga politiker, socialarbetare och läkare om detsamma. Det är klart att imperierna läkemedelsföretagen gnuggar händerna och betalar sina lakejer vad de är värda. Psykofarmaka-industrin idag måste vara motsvarigheten till guldgrävar-ruschen i Amerika på 1800-talet. Läste att även hundarna numera blivit stora konsumenter av psykofarmaka!
Det är frestande att citera Hamlet: "Något är ruttet i Danmark", men tyvärr gäller det även Sverige och förmodligen resten av världen.
Men frågan är om samhället kommer att tjäna något på detta, förutom den kortsiktiga lösningen att sopa problemen under mattan?
För det kvittar hur än psykiatriker och  handläggare på det ena eller andra stället vrider och vänder både orden och sig själva, så kvarstår faktum att många, många människor världen runt blir allvarligt sjuka av kemikalier. Bara en ren miljö kan få dem att fungera som kugge i samhällsmaskineriet igen; inga piller eller terapi i världen kan ersätta det sunda förnuftet. Det är också mycket möjligt att Finken själv och hans gelikar är förgiftade av t ex sitt rakvatten av resonemanget att döma?
Ingrid Franzon skrev boken "Kanariefåglarna ryter" om miljöhotet och hur vi kan tänkas övervinna det. Hoppas innerligt att vi slipper boken "Finkarna skrattar" (hela vägen till banken)!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar