Tödde, Mödde och zombieapokalypsen

Sanningen är enkel; det är lögnen som behöver skådespeleri. Som ingen kunde undvika att se i veckan som gått efter den "dåliga intervjun" med statsministern apropå gängskjutningarna i Malmö, där statsministern helt enkelt säger som det är. Till och med i motståndartidningen Expressen skrev Daniel Sjölin att kritiken mot Löfvén säger mer om kritikerna. "Vad trodde de att han skulle säga? Att det är invandrarnas fel, och nu jävlar tar jag min gamla skärbrännare och ger mig ut på Möllevångstorget?" Och i tidningen Arbetet menar Daniel Suhonen att Löfvén är korrekt och att problemet inte är intervjun utan att högern har tagit över problemformuleringsprivilegiet och vad som behöver tas upp på S krismöte är ett dåligt samhälle, ett perverst samtalsklimat och vad som behöver göras för att bryta högerns makt över tanken. (Kanske behöver man påminna om vad som faktiskt uträttats också, allt från att S minskat statsskulden man ärvde från borgarna till den minsta sen 70-talet och till att ha gett mest pengar till sjukvården i modern tid.)

Men från SD och M:s håll blir det rena zombieapokalypsen. På sociala medier dyker upp typer man inte trodde fanns och skriker om att avsätta regeringen och avrätta statsministern, och partiledaren Jimmy Åkesson uppför sig inte mycket bättre när han snuddar vid Hitlermanér i sitt hat mot Socialdemokraterna och till och med anklagar statsministern för bristande vård av cancersjuka. Dock var det ju Ulf Kristersson (M) som gjorde sig känd för att tvinga ut cancersjuka i arbete under sin tid som socialförsäkringsminister. Åkesson berömmer moderatledaren för att han "bett om ursäkt för Reinfeldts mjuka flyktingpolitik" och erbjuder samarbete med SD. "Jag finns här för dig", säger han och man måste sträcka sig efter spypåsen.
Kristersson i sin tur skryter med en sträng flyktingpolitik för att minska gängvåldet, och sätter därmed likhetstecken mellan flyktingar/invandrare och kriminella. Trots att den stora majoriteten av invandrare är lika hederliga som någonsin ursprungssvenskar. (Detsamma kan inte sägas om partiet SD där brottsstatistiken är högre bland själva ledamöterna än för invandrarna.)

SD:s väljare är ofta en sorglig skara av grundlurade arbetslösa, sjukpensionärer och pensionärer som röstar på ett parti som ytterligare vill försämra deras ekonomi. Ett parti som är till bara för invandringsfrågan när invandringen faktiskt minskat drastiskt borde rimligtvis inte ha någon framtid,  Förra året kom bara 5 procent flyktingar till Sydeuropas kuster jämfört med 2015 och antalet asylsökningar minskar mer i Sverige än i övriga Europa. (Och några klimatflyktingar lär de inte räkna med eftersom de förnekar klimathotet.) I dag har Sverige minst asylansökningar i Europa.

Kristersson och Åkesson är dagens Tödde och Mödde, där "det bidde en tummetott" eller ens det. Kristersson vill spara 10 miljarder på ytterligare strängare regler för sjukskrivna och Åkesson vill miljardminska Arbetsförmedlingens budget trots att detta leder till fler försörjningsstöd enligt uppgifter. Att det var den borgerliga alliansen som förstörde allt från posten och apoteken till arbetsförmedling och Försäkringskassan (bl a stupstocken) verkar glömt. Många går som zombier in i högerfällan, och Jimmy Åkesson ser sig som vinnare redan tre år före valet. Men han börjar bli smått däst i sin säkra förvissning och det är då han och partiet lever farligt. Högmod går före fall, kanske vaknar fler zombier än beräknat före nästa val.

Blåkulla och politiken

Svart var ett annat namn på blått långt bak i tiden; så kunde Blåkulla även heta Svartberget, åtminstone enligt Lars Svensson i hans senaste bok "Det röda halsbandet". Han är en gammal arbetskamrats son som skrivit sin andra deckare och utlovat en tredje (bra, då har jag lite att läsa!). Men apropå detta med svart och blått så får åtminstone jag associationer till politiken idag när de blå börjar bli alltmer lika både de bruna och de svarta från förr. Idag ser man inte några pösande  moderater som skänker av sitt överflöd till kultur och övriga behövande, utan i sociala medier blir det allt svårare att skilja tokhögern från den s k bajshögern (dvs ute på den bruna kanten).
Hatet mot statsminister Löfvén kan nog idag jämföras med Palmehatet, även om det senare kom från mer slipat håll och det förra mest verkar härstamma från idioter. De brunas stora framåtrörelse och det blinda hatet mot politiker som önskar en jämnare fördelningspolitik och allas lika värde kan inte förklaras på logiskt sätt; kanske måste man vända sig till mer metafysiska förklaringsgrunder. Martinus förklarade på 70-talet det hela med att de gamla nazisterna som dog i andra världskriget under 2000-talet inkarnerar på nytt för att i en sista krampryckning försöka ta över världen, men kommer slutgiltigt att slås ner. (Men även om de allra flesta människor på jorden blir goda så kommer ondska att finnas kvar så länge det finns individer som har ett behov av den, menade han.)

Men inte bara hos högern har logiken satts ur spel. Folk säger sig besvikna på "såssarna" för att de inte har majoritet att uppfylla de förbättringar de skulle vilja och röstar på pin kiv in högerpartier i riksdagen, som ytterligare försämrar t ex sjukvård och allmän service, och så blir de ännu mer besvikna på "såssarna" som fått ännu färre mandat att verkställa sina löften.

Beror alla hjärndimmor och brist på logik på miljögifterna man bär omkring i blodet numera? Redan på den tiden Margot Wallström var EU:s miljökommissionär tog hon ett blodprov som visade en giftcocktail på 28 olika miljögifter (bl a DDT) i kroppen. Idag skulle de vara många fler och går inte att undvika när det finns i allt från kylskåp, plast och möbler till smink, dricksvatten och matförpackningar, bara några få exempel. Två S-politiker, tidigare nämnda Wallström och Jytte Guteland har lämnat förslag till en global expertpanel för kemikalier, en motsvarighet till FN:s klimatpanel. Typiskt är därmed också att både höger- och extremhögerpartierna struntar i de här frågorna, och lever i sitt eget Blåkulla.

Nästa Årets förvillare?

Samtidigt som forskningen lämnar rapport efter rapport på hur kemikalier kan orsaka allt från livsförkortande sjukdomar till lägre IQ, ger Riksbanken 26 miljoner till "doftpsykologer" att forska på ifall inte kemikaliekänsligheten kan tänkas bero på att folk läser för många larm om farliga kemikalier. Där exempelvis William Rea, läkare vid ett institut för miljörelaterad sjukdom i Dallas, menade att kemikalieintolerans (även elöverkänslighet) är toppen av ett isberg och även svenska Folkhälsomyndigheten säger att fukt- och mögelskadade byggnader kan orsaka sjukdom där "doftöverkänslighet" är ett av symtomen, så väljer den Riksbanksstödda forskningen att förminska allvaret och betrakta kemikalieintolerans som enbart en förvirring av luktsinnet och inte ett symtom på underliggande sjukdom som den enligt de flestas erfarenhet faktiskt är.

Vem har hört talas om någon som bara är "känslig för lukter" och inte har något av t ex problem med  sköldkörtel, kortisol, migrän, cancer, näringsbrister, ME, utbrändhet efter att ha bott i sjukt hus etcetera etcetera?
Att lägga all uppmärksamhet på luktsinnet under tiden vi dukar under av giftiga avgaser, vedrök full av cancer- och andra sjukdomsframkallande ämnen plus alla kemikalier hemma (i livsmedel, kläder, städprodukter, möbler och elektronik och så vidare) framstår som ett skämt ur Monty Python.

Den allra senaste rapporten från Selma-studien i Karlstad visar att en cocktail  av helt vanliga kemikalier sänker IQ hos små pojkar. (Som motvikt finns annan forskning som framhåller att kvinnors lungor tål vanliga rengöringsmedel mycket sämre än män, och helt enkelt är en motsvarighet till kraftig rökning hos kvinnor.) Astma- och allergiförbundet har bidragit ekonomiskt till den nämnda Selma-studien. Det är lovande att man intresserar sig för kemikalier, det kanske kan bidra till att få bort den förminskande stämpeln "doftöverkänslighet" så småningom.
Men nu ska som sagt forskare med ett stort stöd från Riksbanken uppfinna hjulet på nytt, det vill säga på fullt allvar forska i "varför en del människor har känsligt luktsinne". Varför inte spara 26 miljoner och gå in på vilka MCS (Multiple Chemical Sensitivity) sidor som helst, där finns alla svaren i svart på vitt och har funnits där länge! 

Spöken och gamla skolkamrater

Det sägs inte vara någon idé att fråga spöken till råds eftersom de inte har uppdaterats på länge i den fysiska världen. Spöken och gamla bekanta är väldigt lika på det sättet att de minns en bara som förr och vet ingenting om en nu. Därför är det så urbota tråkigt (tycker jag) att träffa gamla skolkamrater eller andra bekanta från anno dazumal för man måste hela tiden slå ifrån sig: "Nej, jag tycker inte alls så längre; det var faktiskt för 40 år sedan!"
Men alla spöken är kanske inte tråkiga. Kosmologen Martinus berättade om när han som ung jobbade extra som nattvakt på ett möbellager tillsammans med en kompis då de en natt fick besök av ett ystert spöke som tog locket av ett piano och började spela glatt. Kompisen fick skrämselhicka och sprang därifrån så fort benen bar, men Martinus skrattade gott för han visste att detta att vara endera levande eller död inte är riktigt så enkelt. Han menade att vi har ett antal kroppar att vara i förutom den rent fysiska kroppen (tyngdkroppen) nämligen instinktkroppen, känslokroppen, intelligenskroppen, intuitionskroppen och minnes- eller "salighetskroppen". Men vi är inte lika medvetna i alla; t ex menade han att instinktkroppen är i avtagande hos människorna medan känslokroppen är uppåtgående. Intelligenskroppen också men inte lika starkt. Några kroppar är latenta, om jag inte minns fel skulle det vara intuitions- och minneskropparna.

Apropå spöken så sägs de inte gilla att man renoverar för då hittar de inte tillbaka. Jag hade en arbetskamrat som bodde i en nedlagd gammal affär där något slags drama hade hänt en gång i tiden, och hon menade att det spökade där. När det skulle renoveras blev hantverkarna riktigt förskräckta för spökena började slänga omkring tapetrullar och leva om inne i en garderob.
Helén Tursten, f d tandläkare från Sunne som måste sluta jobba p g a reumatisk värk började istället skriva deckare, men hon har också skrivit en bok om spöken, "Kvinnan i hissen" tror jag det hette. Hon berättade om ett sjukhuskök där en gammal
sträng f d kokerska som aldrig varit nöjd med de andras disk brukade spöka om nätterna och slamra med disken. När köket byggdes om kom hon aldrig tillbaka. Jag berättade detta för mina arbetskamrater i ett skolkök där jag jobbade, och menade att inte skulle jag kosta på mig att spöka på ett gammalt jobb. "Säg inte det", menade arbetskamraterna. Men bara några år senare hade båda avlidit, förmodligen av mögeltoxinerna i det gamla köket. Vi blev alltid dåliga när vi kom in där och tvingades ta en massa allergimediciner och den ena utvecklade fort livshotande svulster i lungorna, men miljöhälsan var nonchalanta och tyckte det bara var "käringar som pratat ihop sig". Kanske spökar de båda numera för den s k miljöhälsan?

En minnesteknik

Det finns en speciell koppling mellan pennan och handen som skriver på ett papper (kanske intressant för alla "skärmhjärnor" att veta) och att skriva orden "jag minns" sätter igång en rörelse från djupare liggande minnescentra i hjärnans bakre delar, enligt en neurologisk forskning. Författaren Siri Hustvedt gav skrivarkurser på psykiatriska avdelningar för kvinnor, och menar att detta ger tillgång till minnen som man vanligtvis inte minns dagsmedvetet.
Jag prövar en hemsnickrad variant, observera med penna och papper ska det vara, och det jag minns (som jag inte tänkt på förut) är kylan. Vad mycket man frös på den tiden! Vi gick med ofodrade pjäxor och raggsockor vintertid, vilket nog skulle gälla för det varmaste som fanns att tillgå, men att stå och vänta på en försenad skolbuss riskerade förfrusna tår, minns att tårna alltid var röda om vintern. Och farmor som alltid gick omkring med gummistövlar, frös inte hon? Att vakna om morgonen när elden slocknat för länge sen i spis och kakelugn var också en köldpärs. Vi hade ett, förmodligen livsfarligt, element (jag har det kvar på vinden som kuriosa) man kunde koppla i eluttaget och som lyste ilsket rött inuti att använda om det var helt iskallt eller kris-kallt tills elden hunnit ta sig i spisen. Minns en gång att mammas byxben började ryka när hon stod för nära elementet.

Men jag minns också hur tacksamma folk var. Farmor t ex tyckte det var helt otroligt att man fick pension; hon hade varit van att äldre släktingar skickades runt till sådana som hjälpligt kunde ta hand om dem förr, och när hon hämtade ut sin lilla pension brukade säga till postkassörskan "Tänk, är det inte helt otroligt?"Hon hade själv vårdat hemma sin cancersjuka och döende make utan någon hjälp från sjukvården och babyn, min pappas lillebror, dog i lunginflammation ett halvår gammal bara två år innan penicillinet blev tillgängligt för allmänheten. Farmor, vars syster också dog tidigt i lunginflammation, var väldigt imponerad av pencillinet och trodde att mögligt bröd också innehöll penicillin. Hon avskydde när folk klagade och menade att så bra som vi fått det i Sverige borde ingen någonsin klaga mer.

Kanske blev folk för bortskämda, och började "bita den hand som födde dem". Socialdemokraterna som byggt upp välfärden blev ett slags föräldrar det skulle trotsas mot vare sig "barnen" fick som de ville eller inte. Men fortfarande bars Olof Palme upp av massorna så att han kunde stå på barrikaderna och säga saker som "Satans mördare" om USA. Men hatet från höger mot att vanligt folk skulle räknas som lika mycket värda hade växt sig starkt och det var inte bara Palme som mördades utan även integriteten bland folk. De började låta sig luras av högerkrafterna, och hur ofta hör man inte idag någon säga "vi har ingen riktig socialdemokratisk regering längre som på Palmes tid, därför får de inte min röst längre". Men sedan gnäller de alldeles förskräckligt över att den bräckliga socialdemokratiska regeringen inte längre kan ge dem förmånerna som förr. Att densamma  ständigt röstas ner av högerpartier och liberala när de kommer med förslag om förbättringar.tycks inte ha slagit dem! Eller att man själv är med och monterar ner välfärden när man röstar på till exempel Sverigedemokraterna har visst heller inte slagit dem.  Apropå detta finns det en nyzeeländsk forskare vid namn James Flynn som visat på att intelligensen håller på att sjunka i de nordiska länderna. Förr steg intelligensen genom generationerna men nu har 80-talisterna lägre intelligens än sina föräldrar. Flynn menar att intelligensen inte sjunker jättemycket för varje år men på sikt kan det bli allvarligt. Alltför låg IQ är ett hot mot demokratin. Är det detta vi ser kan se när det t ex gäller politiska opinionsundersökningar på sistone? En orsak till en sjunkande IQ kan vara smartphones och datorer, eftersom det finns belägg för att vanlig bokläsning och anteckning med penna och papper gör att man både lär sig bättre och minns mer av det man lär sig. "Internettrollen" som dygnet runt tycks sitta och sprida politisk propaganda får förmodligen gehör på ett annat sätt på nätet av andra "popcornhjärnor". I en bok eller tidning skulle de saker de säger mer uppenbart avslöja dem som mer eller mindre idioter.

Konsten att må bra och dissa amatörpsykologi

Konsten att må bra - är konsten att inte må bra! Åtminstone inte för länge i taget... Det är nämligen funktionen bakom att vi överhuvudtaget finns kvar här. Våra hjärnor fungerar exakt likadant idag som på jägar- och samlartiden. De sabeltandade tigrarna har bytts ut mot till exempel galen trafik med livsfarliga, ibland drograttfulla förare och istället för att fastna i ett träsk och frysa ihjäl riskerar vi långsam förgiftning i kemikaliesamhället. Det är fortfarande förenat med fara att stötas ut ur "sin stam", speciellt sedan nyliberalismen mer eller mindre avlöst socialdemokratin med många fler uteliggare som följd. Amatörpsykologerna som inbillar sig att det normala tillståndet är att tänka positivt kommer att sållas ut för detta befrämjar inte evolutionen.
I högerpopulistiska bloggar är just nu favorittemat att Greta "mår inte bra", och i sina fortlöpande, ömkliga försök att stoppa henne har någon t o m gjort en orosanmälan till Socialen! Jag skulle hellre tippa att de högerpopulistiska bloggarna mår ännu sämre, eftersom de ständigt måste vräka ur sig hat mot allt snart sagt allt. Detta är ju heller inget som främjar evolutionen utan verkar för det mesta handla om lågpannade individer oförmögna till logiskt tänkande. Det är faktiskt lite samma sak som hos vårdapparaten idag; svårigheten att få fakta om miljörelaterad sjukdom förstådd, då den måste anpassas till deras lilla föråldrade fyrkant av begreppsvärld. I deras värld betyder förgiftning att någon råkat få i sig arsenik eller cyankalium, men vår nutida värld är förgiftningen av organismen en mer kronisk art.

Dock kan nyliberala och högerextrema få svårt att stoppa klimatrörelsen. I fredags den 27 september avrundades den globala klimatveckan i 1 116 länder, och till och med i Karlstad där för ett halvår sedan några få ungdomar klimatstrejkade och blev hånade av vuxna, var nu en folkmassa samlad runt Fredsstatyn på Stora torget för en klimatmanifestation. Med fanns en forskare på miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, Helén Williams, som sedan 1992 kämpat i motvind för att sprida kunskap om klimathotet. Det är där personer som Greta gör nytta! Många har ondgjort sig över Gretas tal i FN, men retorikexperter världen över tycker det var ett bra tal, och hänvisar till retorikens tre pelare; logos (förnuft och logik), ethos (har med trovärdighet att göra) och pathos (att visa och väcka känslor). Retorikexperter menar att Greta förut mest har använt sig av torra fakta, men nu med hjälp av pathos kommer hon att erövra ännu fler.

Apropå må bra eller inte; adhd är egentligen en perfekt fungerande hjärna utvecklad för

jägarsamhället enligt boken Skärmhjärnan av psykiatriöverläkaren Anders Hansen. Det är inte hjärnan utan samhället det är fel på, menar han. Till exempel är det inte normalt att sitta stilla i en skolbänk hela dagarna. Roligt att det finns någon framsynt även i den branschen, annars är ju psykiatrin känd för att leva kvar i samma fördomar som för hundra år sedan. På tal om det såg jag till min fasa en gång att en elakartad person jag kände igen från skolans värld hade utbildat sig till ett jobb inom psykiatrin. En helg hade hon bitit sig fast i en lokal grupp på sociala medier och öst galla över sin gamla hemort och skällde ut alla ortsbor som introverta och som "bodde kvar" på orten. Själv hade hon minsann flyttat, och gick på så att man kunde tro det gällde New York eller Kapstaden - så hade hon i själva verket flyttat 15 mil bort till en liten, liknande landsortsstad. Lite skrämmande också att en psykiatriutbildad klassar introvert som mindre värt än extrovert. Läser just Anna-Karin Palms biografi över Selma Lagerlöf (Jag vill sätta världen i rörelse) där hon framhåller att Lagerlöfs enorma självförtroende och framgång bottnade att hon var introvert och därmed inte så beroende av yttre gillande. Hon hämtade sitt värde och självförtroende inifrån, vilket gjorde att hon klarade sig som ensam kvinnlig författare mot ett helt (inte sällan avundsjukt och aggressivt) patriarkat av manliga recensenter, förläggare och småningom Svenska Akademien.

Tre farliga "trollpackor" och en filosof...

Om vi skulle stå inför en invasion av fientliga utomjordingar vore det väl rimligt att tänka sig att jordinvånarna skulle stå enade inför hotet. Men när det gäller klimathotet är det inte så, trots att man numera kommit fram till att klimatforskarna underdrivit snarare än överdrivit sina varningar. Högerrörelserna försöker som alltid flytta fokus till just Greta och prat om hennes utseende, aspergers och "autismspektrum" och vad övrigt de orkar uppbåda som kan dölja att de saknar riktiga motargument i själva sakfrågan. De måste väl vid det här laget tillräckligt hunnit visa att de varken är särskilt intelligenta eller det minsta insatta i klimatfrågorna. Så varför skulle någon vilja lyssna på dem?  Deras husgud Trumps spydiga ord "positiv flicka" borde hellre tolkas helt icke-ironiskt: det borde anses positivt att uppmärksamma en fara och få folk med sig hellre än att försöka få folk att blunda.
En aspekt som verkar störa dem alldeles särskilt är att en 16-årig flicka, med betoning på flicka, varit så extremt framgångsrik i det hon företagit sig.
Alltså ungefär samma problem som på Selma Lagerlöfs tid. De manliga recensenterna tvingade på henne en stämpel som fortfarande inte tvättats bort. Hon kallades sagotant och till och med "trollpacka vid stockelden". Man försökte "oskadliggöra" henne, åtminstone i början, och få det till att hon inte tänkte själv utan bara lät sin penna föra vidare en kvinnlig tradition  av berättande, medan hon i verkligheten i sina romaner och noveller diskuterade högst viktiga samhällsfrågor; politik, religion och klassfrågor med åsikter som känns moderna än idag. Till exempel kritiserade hon socialismen för att den saknar andliga aspekter och klagade på religionen för att den inte brydde sig om fattigdom och orättvisor i livet på "den här sidan". Hon skrev i ett brev: "Gud tycker inte om religion." (Där skulle Martinus på sätt och vis ha hållit med, eftersom han menade att religioner är en barnsjukdom hos mänskligheten; försynen står höjd ovanför olika religioner som splittrar människor.)

Liv Strömquist (Sverigedemokraternas konstnärliga hatobjekt för tillfället) fortsätter på sitt sätt diskussionen i serieform (Den rödaste rosen slår ut) där hon säger: "Mäns beteende har nämligen hög status och kvinnors har låg status." Mäns beteende är därför eftersträvansvärt även för kvinnorna på olika områden, trots att det inte leder till någon  lycka för dem. Hon citerar Byung-Chul Han, filosof och kritiker av nyliberalismen: "Kapitalismens dåtida disciplinsamhälle (=jag bör...) övergick till nutidens prestationssamhälle (=jag kan...), vilket inte berodde på att det skulle öka friheten - utan för att det var ett ännu bättre sätt att disciplinera och förslava folk." I disciplinsamhället fanns åtminstone en möjlighet till skuldlättnad: "Jag har supit upp alla mina pengar och varit otrogen mot min fru." "Ja, ja, be Ave Maria och gå en pilgrimsvandring så är vi kvitt!" Men prestationssamhället är enbart skuldbeläggande: "Det är bara ditt eget fel om du misslyckas!"
Liv Strömquist menar att vi har blivit konsumenter på alla områden och inte längre har förmågan att se en annan människa som speciell; vi tar selfies och alla andra har flutit ihop till en massa vars funktion är att like:a oss. De andra är utbytbara och man kan snabbt byta ut den andre till ett annat "du". 
Ett boktips från mig är att läsa Byung-Chul Hans bok "Trötthetssamhället" (sägs vara uppfriskande för alla mobil-trötta, har inte läst den än men ska!), kostar bara ca 48 i pocket!

En holistisk syn på kaffe. Och vem är aina?

Man kan vara säker på att förr eller senare brukar det dyka upp en gubbe som tar död på all
vidare diskussion. Inte minst i t ex hälsogrupper på sociala medier (har de dessutom akademisk examen inom medicin kan de bli helt rabiata). Senast var det en diskussion om kaffe, där någon delat en artikel om olika positiva effekter av detsamma. Genast dök en gubbe upp, med gubbars besatthet av att definiera och kategorisera, och sade NEJ! Kaffe gör att man sämre tar upp mineraler och orsakar benskörhet. Punkt slut!
Men skulle man inte kunna tänka sig att ta extra mineraler då, med tanke på all övrig positiv effekt som forskare kommit fram till? T ex ett visst förebyggande mot Parkinson och diabetes, kaffes användning i program vid låg sköldkörtelfunktion, och forskning som visar positiv effekt för viktminskning och ökat gallflöde plus säkert en hel del annat som jag inte minns just nu. I sin helhet kanske det finns fler positiva än negativa effekter? Och sen borde väl detta med benskörhet vs positiva effekter mycket bero av mängden kaffe också: om man dricker en eller några koppar eller liksom Balzac flera kannor medan han skrev sina romaner (han dog visst av det också).
Plus ta i beaktande att forskningen ständigt kommer med nya rön. Samt att allt beror på vem man är: "One man´s medicine is another man´s poison"!
Fast det här med kaffet är bara ett exempel. Det var väl mest de där gubbarna jag tänkte på och "gubbar" kan några gånger vara kvinnliga. (Kanske är man själv en sån där gubbe då och då; jag brukar tänka att diskussioner är rätt meningslösa ifall ingen av parterna har kunskap om saken. Då är det ju bättre att fråga någon som vet och spara den tiden!)

Från det ena till det andra har jag ibland undrat varför gängkriminella kallar polisen aina, men hörde nyligen att det kommer från ett turkiskt ord som betyder den som inte kan spegla, dvs. någon som inte kan se sig själv i andra. Eller med andra ord saknar empati. Men där kastas väl ganska friskt sten i glashus i alla fall? Hur många kriminella har empati med sina offer? Leif GW brukar säga att de visserligen har empati, men bara när det gäller att tycka synd om sig själva. För övrigt brukar de fortsätta i samma spår tills de blir för gamla för att orka, helt enkelt. Martinus säger ungefär samma sak: människor blir inte snällare för att de blir gamla; de har bara inte krafter att vara lika elaka som förut. Men han dömer ingen utan kallar de kriminella för våra i utvecklingen yngre bröder, och anser att fängelse är helt olämpliga platser för personer i deras bästa år. Straff är bara dressyr och ändrar ingenting i deras personlighet. Han menar att dessa personer bör få leva ut sin läggning i därtill utvecklade specialsamhällen. Jag vet inte om han utvecklat detta närmare någonstans, och man får hålla i minnet att Martinus inte ger råd till individer utan ser mänskligheten som en helhet.

"Gubbfeminismen" och så lite skärmskrämsel och Overshoot Day

"Här kommer ockupationsmakten", säger Horace Engdahls alter ego Mahuro när han hör alla de kvinnliga rösterna i radion numera. Hur det må vara med den saken, så har det tyvärr inte hänt några synbara förbättringar i samhällsmaskineriet, utan det gamla patriarkatet verkar rakt av ha tagits över av de kvinnor som fått maktpositioner. När damsporten till slut fått ta plats i media är det de gamla vanliga gubbsporterna som fortfarande gäller. Det är fortfarande lika beklagligt att se vuxna springa i flock efter en boll (men värst är förstås de manliga elitidrottarnas löner där en enda manlig stjärna tjänar flerdubbelt så mycket som hela damfotbollslag ihop).
Kvinnliga läkare fortsätter köra över patienter på samma sätt som de manliga, fortfarande med mannen som medicinsk måttstock. Kanske de på alla nivåer har fullt upp med att försvara sig och visa att de "kan" lika bra som männen, och det därför inte finns tid att smyga in förändringar som kanske inte nödvändigtvis måste vara feministiska utan mer allmänmänskliga? Horace Engdahls skräckinjagande kompis Stig Larsson tyckte att det där med feminism är larvigt; "kvinnor och män är ju inte likadana". Vad han inte fattat är att jämlikhet och att vara lika mycket värda inte är samma sak som att vara "likadana".

Från det ena till det andra fick Sara Danius (tidigare ständig sekreterare i Svenska Akademien) frågan om man "måste läsa böcker". Nej, svarade hon. Det finns ju datorer, allt finns ju där. Tråkigt svar, tycker jag efter att ha läst Anders Hansens (överläkare i psykiatri) bok skärmhjärnan där han hänvisar till forskning som menar att man lär sig mindre och glömmer fortare det man läst samt blir sämre på att ta till sig större bitar information när man läser vid en skärm jämfört med i en bok. Framför skärmen finns ju också risken att fastna på sociala medier med alla dess "tomma kalorier"; det finns t o m studier på risk för minskad empati. (Det är ganska skrämmande att så många missar detta i sin iver att koppla upp allt vad skolor och arbetsplatser heter i sin iver att "hänga med i utvecklingen", när det tvärtom verkar som en tillbakagång för hjärnan.)

Apropå sociala medier, så ser man folk ständigt skriva "titta det regnar ju en massa och det var ju jättekallt i vintras så då kan det inte finnas någon uppvärmning av jorden och klimathot". Vad de behöver är att läsa på: om det regnar eller är kallt här står inte i motsättning till att jordens medeltemperatur faktiskt ökar. Och den ökade temperaturen medför att olika för kretsloppet livsnödvändiga arter håller på att dö, skördar och övrig livsmedelsförsörjning riskerar i framtiden att slås ut, mögel och bakterier kan öka katastrofalt av översvämningar, allmänt ökad fuktighet och värme. Plus en massa annat som skraja klimatförnekare inte vågar se i vitögat och därför låtsas som inget, men att det är en hållbarhetskris kan de väl knappast förneka? I år inföll årets "Overshoot Day" redan i juli vilket är rekordtidigt. Dagen då mänskligheten förbrukat jordens resurser som skulle räcka året ut.

Ett SCUM-manifest för tjugohundratalet?

Hade inte direkt tänkt på det förut, men ser när jag ska lämna tillbaka en stapel med böcker till biblioteket att de alla har kvinnliga författare, som Elena Ferrante, Elly Griffiths, Åsa Axelsson m fl. Och samma sak förra gången: Malena Ernman, Suzanne Brögger, Maria Borelius...   Men ingen tillfällighet, förmodligen! Det är skillnad mellan sannolikt och sant. Elena Ferrante menar att mäns texter tenderar vara av det sannolika slaget medan kvinnor som har större tillgång till Frantumaglia lättare skriver sant och äkta. Det är den icke fysiska plats inom var och en där "allt" finns; där de döda lever vidare och allt som gjorts och sagts finns i någon sorts smältdegel. (Det är därför man aldrig är "ensam": det är då oväsendet därifrån är störst och att ha andra människor runtomkring kan då fungera som avledande lättnad.) Hon menar att det fortfarande är det patriarkala systemet som styr litteraturens värld precis som den övriga världen och att även bildade män bara kan "se" det som platsar innanför deras egna ramar.
Men jag har också hört flera lärare säga att kvinnor har lättare att lära sig p g a att de äger större ödmjukhet, medan män ofta är prestigefyllda, och prestige hindrar från att ta till sig ny kunskap.

Inom sjukvården är det mannen som fortfarande är måttstocken. Studier visar att män får bättre bemötande och bättre vård. De får undersökningar medan kvinnor får symtomdämpande piller. Mediciner och behandlingar är utformade efter männens konstitution. I skolan är gymnastiklektionerna fortfarande utformade efter männens idrottsvärld. Trots att det finns inte så få pojkar som också skulle vilja ha mjukare träning t ex dans, är det de hårda sporterna som gäller främst. Idrott är ett substitut för krig, som någon sade...
Arbetslivet är fortfarande på mannens villkor; konkurrens, hårda arbetsvillkor och dålig miljö. Det finns förstås mängder av "gubbkäringar" som spelar samma spel eftersom det helt enkelt inte finns några andra villkor för att kunna klättra i karriären eller bara accepteras på arbetsplatsen.  
Att det finns en del manliga individer som inte vill delta i patriarkatets värld falsifierar inte saken; det är det kollektiva som har makten.
I slutet av 60-talet skrev Valerie Solanas SCUM-manifestet, som deklarerar män som roten till det onda i världen; krig, död, våld, konkurrens, utslagning osv medan kvinnorna står för empati, omsorg, liv och växande. Manifestets förslag är att utrota männen, ersätta fortplantningen på artificiell väg samt automatisera produktionen. Trots dråpligheten kanske det ligger något i saken. Kosmologen Martinus talar om den gamla, patriarkala världsbilden som ska dö ut och ersättas, inte med en feminin, utan snarare en mänsklig världsbild, då den extrema polariseringen mellan könen håller på att försvinna. Det är den polariseringen som ligger bakom den gamla, primitiva världsbilden. (Man kan idag se hur högerextrema politiker kämpar för att behålla makten över den senare. Det är t ex ingen tillfällighet att Donald Trump nekade till tryckningen av en dollarsedel med bilden av en svart, kvinnlig frihetskämpe.) Men Elena Ferrante varnar oss för att tro att det gamla patriarkatet håller på att övervinnas: Vi är fortfarande mitt inne i striden och den kommer att vara länge än. Vi kan förlora allt vi erövrat, menar hon i sin bok La Frantumaglia (Ferrante om Ferrante):

För döva öron? MCS Awareness Month

Jag läste om en dansk flicka som arbetsgivare- och kollegor, men tydligen även myndigheterna, menade att "så länge hon inte dött" av parfymerna och andra kemikalier på arbetsplatsen så kunde det inte vara någon fara. Inställningen brukar vara densamma i Sverige. I Kanada lystes Niagarafallen upp med gult och grönt den 11:e maj för att uppmärksamma MCS Awareness Month, då maj är den månad man ute i världen uppmärksammar alla som lider av det svårt diskriminerade funktionshindret multipel kemisk känslighet. Så icke i Sverige, inte ett knyst i media om detta. Ändå är ökningen av allergier och andra överkänsligheter oroväckande, snart sagt varenda människa man känner har något av detta. Allergispecialister och allergikonsulenter försvinner och även om ibland mycket återstått att önska från det hållet är det en katastrof, eftersom vanliga läkare brukar fatta noll av både allergier och andra miljöintoleranser och inte sällan orsakar mer skada än nytta.
Man behöver inte vara en spåtant för att förutspå ett ras i den allmänna folkhälsan eftersom forskningen är klar över att vanliga kemikalier man förut inte ens gjort studier på kan orsaka allt från diabetes och fetma till cancer och neuropsykiatriska syndrom. Så nu gäller det att sopa under mattan...   Trots att det på vårdens egen sida 1177 finns viss upplysning om överkänslighetssymtom är den vanligt att sjukvårdspersonal inklusive läkare vet ännu mindre om saken än vanligt folk; en aktiv okunskap, kanske? Och Försäkringskassans kontorister har ett fullt sjå att skriva saker som "på  vanligt förekommande arbetsplatser finns inte kemikalier". Tur för en själv att man är så pass gammal att man kanske inte behöver bekymra sig så mycket om "framtiden", men jag tycker synd om alla som ska gå igenom det förnekande samhället där alla från myndighetspersoner till grannar och bekanta faller av stolarna, själva gröna i ansiktet av miljösjukdomar medan de flämtar fram sina förnekanden eller knackar ner dem på tangenterna i en sista krampryckning!

Klimatet och högerpolitiken

"Det är bra att de får smaka på" påstås det att min gamle morfar brukade uttrycka det när han fick höra talas om någon som blivit sjuk. Och kanske inte helt fel om än grymt. Enligt Martinus är det endast eget upplevt lidande som kan skapa insikt och empati, och först efter att individen samlat på sig ett visst lager av denna vara är individen mottaglig att ta till sig kunskap genom läsning och att lära av andras erfarenheter. Fram till dess är det bara att "smaka på" som gäller!
När man ser alla "hatare" som sprider lögner på nätet kan man alltså tänka "så många stackare som kommer att behöva gå igenom svåra läxor framöver". Där har tydligen "livets hårda skola" inte räckt till hittills.
När det gäller att sprida hat och lögner verkar sympatisörer på yttre högerkanten vara oöverträffade, och det finns en anledning till detta. I dagarna har man "kidnappat" hemlösa och fattigpensionärer situation för sina egna syften (utan att skämmas över att de själva senast röstade ner alla förslag till förbättringar för nämnda grupper). Även saker som alternativ medicin och hälsa, elöverkänslighet och övrigt som kan ge sken av att vara de "svagas" beskyddare kidnappas ibland av yttre högern för att ge kredd och röster. Högern är också de största klimatförnekarna, på samma sätt som de alltid struntat i arbetsmiljö och miljön överhuvudtaget.

Några typiska förhållningssätt när de vill framhäva sin ståndpunkt är att ivrigt "körsbärsplocka" bland fakta utan att ta hänsyn till helheten: "Se bara vilken kall vinter och mycket snö vi har haft, alltså kan det inte föreligga någon global uppvärmning!" Vår kalla vinter motsäger inte att temperaturen stiger globalt. Och saken är den att i Sverige och Danmark har medeltemperaturen stigit mest i världen enligt nyare forskning! En annan favoritkliché är att "man måste skilja på klimat och miljö". Men klimat och miljö hör ihop och påverkar varandra. T ex påverkar den globala uppvärmningen miljöföroreningar, livsviktiga ekosystem, mögel, sjukdomar, matförsörjning m m. Och miljöutsläpp i sin tur påverkar klimatet.
Ytterligare en annan kliché är att det enbart är solfläckar som orsakar det varmare klimatet och koldioxidsläpp inte har någon betydelse. Fel, säger den övervägande delen av forskarna. Solfläckarna räcker inte som förklaring till temperaturökningarna under de senast 100 åren. Man har också funnit att minskade koldioxidutsläpp påverkar den negativa klimatutvecklingen. Men eftersom det är de allra rikaste och mäktigaste som står för de största utsläppen har det varit svårare att få gehör för forskarna. De bjuds t ex aldrig in till TV och annan media. Samtidigt är det de fattigaste i världen som får ta konsekvenserna av detta. Bristande matförsörjning och stora strömmar av klimatflyktingar ökar risken för väpnade konflikter.
"Klimatkrisen har hittats på för att kunna ta ut extra skatter och avgifter, vilket skapar orättvisa mellan rika och fattiga" är en favoritkäpphäst bland klimatskeptikerna. Men så behöver det inte alls vara. Många har insett redan nu att klimatpolitiken också bör vara en rättvisepolitik. Vid årsskiftet infördes i Kanada den klimatskatt som tidigare funnits i delstaten British Columbia, på svenska kallad Avgift och utdelning.
Avgift och utdelning går alltså ut på att man betalar en avgift på alla utsläpp, allt man köper och allt man kör. I ett slutet system betalas sedan pengarna ut till hela befolkningen. Den med låg ekonomisk standard, som orsakat låga utsläpp, får lika mycket tillbaka som mångmiljonären, som orsakat betydligt mer. Det folkliga stödet i Kanada för modellen har växt allt eftersom.

En annan favorit är att klaga på Greta: "Hon kan inte ha gjort det här själv"! "Det ligger stora pengar bakom!" "Hon utnyttjas av sin mamma!" Och så vidare, fast ofta med värre tillmälen.
Visst har Greta säkert haft nytta av tips från sin mamma hur man för sig i officiella sammanhang, och inte minst hur man klarar av näthatare! Men idén till skolstrejken kom från Bo Thorén på Fossilfritt Dalsland. Han gav förslaget till en skolklass, men det var bara Greta som nappade. Själv tror jag hennes berömmelse delvis har att göra med Aspergers, ett handikapp i vanliga sociala sammanhang, men som i specialsammanhang kan utgöra en superkraft, som i detta fall. Och jag tror även att folk beundrar henne mer p g a detta än vad som kanske skulle vara fallet med en helt vanlig, normal  tonåring. Och Greta själv säger också att det är tack vare Aspergers som hon kan utföra detta viktiga arbete; vore hon en vanlig tonåring skulle hon förmodligen ägna sin tid åt smink, mobiler, skola, fester och det gamla, vanliga sociala spelet. Man hör gnällas: "Tänk om Greta kunde göra ditt eller datt istället"; det är inte få krav som vuxna ställer på en 16-åring istället för att göra något själva! Men Greta sysslar ju med den övergripande frågan. Om klimatet inte längre är tjänligt för människor kan det ju också kvitta med banksystemet, mobilstrålningen och övriga problem som då skulle försvinna på köpet. Därmed inte sagt att det inte skulle vara viktigt också att syssla med övriga problem, men det finns det ju andra som kan göra.
Sen kanske jag personligen inte tror att alla måste bli veganer för klimatet; det skulle skapa nya hälsoproblem med bl a näringsbrister då veganism inte passar för alla. Men att exakt alla punkter i klimatprogrammet kanske inte är helt rätta, falsifierar på inget sätt själva saken.

Trots allt tror jag inte det är själva klimatet som egentligen är högerns intresse här, utan det ligger en annan, politisk agenda bakom som nät-trollen inte känner till när de gladeligen gör sig till redskap för den. I en demokrati är det majoriteten som bestämmer, vilket gör att individer kan råka i kläm. Men i en icke-demokrati är det några få som bestämmer och nästan hela befolkningen, inklusive påhejarna, som kommer i kläm. Värt att tänka på! Men den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, som tycker att valfrihet för vissa i samhället är viktigare än ekonomiskt jämlikhet, låtsas bry sig om befolkningars väl och ve och passar på att kritisera minskat barnafödande i överbefolkade länder som en del i klimatprogrammet. Och trollar till det som att "varför ska man behandla folk väl som man vill få bort", när det sunda förnuftet säger att i tider när resurserna räcker till brukar folk behandlas och tolereras bättre, medan tider när resurserna inte räcker p g a till exempel just överbefolkning uppstår oftare väpnade konflikter, människor på flykt och diskriminering.

PS Google Plus kommer att ta bort alla personliga bloggar framöver; ifall någon är intresserad att spara ett visst inlägg kan man markera hela texten (högerklickan), kopiera och spara det i ett dokument eller sin E-post t ex.

Dödshjälp i stället för hjälp till kroniskt sjuka?

Advokaten Thomas Bodström säger: "Det fanns ingen annan utväg", när han försvarar att en man  gav aktiv dödshjälp åt sin fru som led av ME/CFS. "Bodström säger detta som om det vore fakta. Det är det inte. Det är en åsikt. En åsikt som inte har stöd i svensk lagstiftning", skriver Susanne Sjöstedt i en artikel, "När får man döda en annan människa" på ledarsidan i Värmlands Folkblad. Bodström nämner ingenting om orsaker till sjukdomen eller att det faktiskt finns personer som blivit friska eller friskare av att t ex flytta ut ur mögelhus och plocka bort gifter och andra belastande faktorer i kost och miljö. Det nämns heller ingenstans att han skulle kritisera samhället för den totala bristen på stöd t ex hjälp till anpassning av hemmet (som för något år sedan fick ett par föräldrar i Sverige att döda sina barn som led av ME och sedan begå självmord). Ska det bli okej för samhället att döda i stället för att hjälpa kroniskt sjuka i framtiden?

En annan sak att reagera på är ett avsnitt ur "Medicinska mysterier", ett brittiskt program som gick i repris i sjuan i lördags. Råkade se en glimt av det på TV och måste sätta mig ner och gapa när en kvinna som personifierade alla klassiska symtom från mögelförgiftningslistan av en dryg doktor fick förklaringen att det var "psykiska symtom". Man hade tagit prover som förstås inte visat något när de inte vet vad de ska leta efter, och simsalabim kom den lika klassiska trollformeln. "Det är psykiska impulser om det t ex rycker i en nerv vid ögonen", säger den doktorn självbelåtet.  (Kommer då att tänka på en f d arbetskamrat som gick till doktorn för ryckningar i ett ögonlock vilket visade sig bero på en tumör på hypofysen. Hon hade turen att råka gå till en läkare som inte led av psykförklaringssyndromet annars hade hon förmodligen inte överlevt...) Brukar också få ryckningar i ögat när grannar öser på med rökheroin. Förmodligen skulle jag torska ifall polisen tog blodprover eftersom det också luktar starkt av samma drog då man svettas ut tredjehandsröken, men en doktor skulle förmodligen triumferande kalla samma sak "psykiskt".
Men många läkare misstänker att Försäkringskassan helt enkelt inte vet tillräckligt om ME/CFS och en rad andra diagnoser för att förstå deras allvar, skriver Susanne Sjöstedt, och därför inte helt sällan anger andra diagnoser (läs psykiska dito) i sina sjukintyg.

PS. Den finske sömnforskaren m m Olli Polo menar att ME kan bero på saltbrist. Han har prövat att förbättra kroppens saltbalans genom att ge saltinfusioner (dropp av fysiologisk koksalt- lösning). Han berättar att flera patienter med kroniskt trötthetssyndrom omedelbart har förbättrats.
Med återställning av saltbalansen normaliseras mem- branpotentialerna och cellernas energiförsörjning förbättras, enligt Olli Polos kliniska erfarenhet. Behandlingen med saltlösning måste dock upprepas i genomsnitt var tredje vecka för att förbättringen ska hålla i sig.
I mindre svåra fall anser han att patienten själv kan dricka fysiologisk koksaltlösning och föreslår att man blandar den själv genom att lägga nio gram havssalt i en liter vatten. Med detta koncept har han fått många lyckade resultat.
Olli Polo har motarbetats av myndigheterna inte för att han skulle vara en dålig läkare och forskare utan för att hans metoder för ME-patienter anses kontroversiella, och han har hindrats från att forska vidare för att bevisa sina teorier

Ett balanserat klimat

Ett varmare eller åtminstone mer lagom klimat är egentligen det naturliga tillståndet på jorden, enligt kosmologen Martinus som menar att det otillständiga kylan på norra klothalvan beror på att jorden en gång i sin ungdom råkade ut för en krock som satte klotet ur balans och åstadkom en lutning. Men detta jordens handikapp är inte enbart av ondo, tvärtom menar han att det kalla klimatet har forcerat mänsklighetens intelligens och tvingat fram tänkande, planerande och nya uppfinningar för att överleva. Men längre in i framtiden när jordaxeln lyckats räta upp sig mer kommer den extrema kylan att försvinna och hela jorden få en behagligare temperatur. Det påminner om den globala uppvärmningen som sker dag, men här kanske man kan göra en viss jämförelse med Martinus anvisningar om bisättning, dvs hur man ska gå tillväga med kroppar när människor dör. Vi är ju aldrig ensamma utan varje människa är "gud" över ett helt universum av mikro-organismer som är lika levande som vi och är utlämnade till vad vi gör med vår kropp. När vi kremerar kroppen kan det liknas vid jordens undergång vid ett stort atomkrig för kroppens mikrokosmos. Om man däremot begraver kroppen hinner många befolkningar i detta mikrokosmos att hinna leva färdigt sina liv på ett naturligt sätt. (Det allra bästa för kroppens mikrokosmos vore att låta den döda kroppen sakta ner i ett mausoleum. Vissa indianstammars tillvägagångssätt att lägga de döda kropparna att torka i ett träd eller på en träställning kan också vara idealiskt för våra "undersåtar" i kroppens mikrouniversum.)

Men åter till den globala uppvärmningen: den kan tillåtas rusa iväg och utrota insekter, växter och delar av mänskligheten eller också kan man i sista minuten bromsa koldioxidutsläppen som världens forskning är överens om bidrar till klimathotet, och låta temperaturen balanseras i takt med att jordaxelns lutning rätas upp över en längre epok. Det sistnämnda kan vara illa nog för oss människor med tanke t ex på den stora tsunamin i Stilla havet annandag jul 2004 då jorden lyckades räta upp sig en mätbar bit, men många människor omkom. De stora naturkatastroferna på väg mot ett annat klimat menar Martinus också bidrar till ett annat mentalt klimat i riktning mot en större humanitet, då viljan att hjälpa och förmågan till empati utvecklas.

Tips ur bokhyllan

Tips på några dagsaktuella, oumbärliga böcker som handlar om hälsa, miljö, klimat, samhälle med mera. Jag som inte skulle köpa fler böcker, utan rentav försöka få bokhyllorna mer åt
det minimalistiska hållet (har fortfarande inte lyckats, de ser mer ut som ett skräckscenario från barocken) kunde ändå inte under bokrean låta bli att köpa Maria Borelius bok Hälsorevolutionen som handlar om vägen till en antiinflammatorisk livsstil. Fler har smått börjat inse att låggradig inflammation kan ligga bakom ett antal mystiska sjukdomar som läkarna hittills inte begriper sig på. Saker som påverkar kan enligt boken vara allt från luften vi andas till vad vi gör och äter, till och med en sak som förundran över ett vackert landskap kan minska inflammation. (Själv förundras jag mest över medias bild av Borelius som en rik idiot med svart barnflicka, som från ingenstans trillade ner som handelsminister 2006, men som i boken visar sig vara en person som genom åren slitit hårt och bl a startat en fond för mikrolån till invandrarkvinnor som vill starta eget företag, och säger att hon inte förstår hur man i politiken kan betrakta andra människor som "fiender".) Maria Borelius besöker platser runtom i världen och personer som kan hjälpa henne förklara detta med låggradig inflammation, och ifall frånvaron av densamma har någon betydelse hos människor som lever extremt länge t ex sjundedagsadventisterna. Bland de senare finns veganer, vegetarianer och köttätare.
I studier visar det sig att veganerna hade lägre grad av inflammation än vegetarianerna, och vegetarianerna i sin tur hade lägre inflammationsmarkörer i blodet än fisk- och köttätande adventister. (C-reaktivt protein (CRP) är ett protein som produceras i levern som respons på inflammation och kan mätas direkt i blodet.) Hon hittar också någonstans studier på att tatueringar kan orsaka låggradig, kronisk inflammation och, om jag inte minns fel, kortare livslängd.

Nästa bok i hyllan har jag inte köpt utan lånat på biblioteket; det är Suzanne Bröggers Norsk omelett, där jag omedelbart känner igen mig där hon irrar runt på en central där allt flyttats om (igen) och inte hittar någonting, och letar efter skrivpapper som inte säljs därför att all kommunikation numera försiggår "i luften". Barnen skriker högt i den nya, förvirrande världen där inte heller Brögger känner igen sig. Hon kallar sig vispgräddsvagabond där hon luffar runt i Norge och samtalar med olika människor, både kända och okända. En klimat- och glaciärforskare vid Nansencentret berättar för henne att kollegorna vid NASA numera belagts med munkavle när det gäller forskningsresultat på klimatförändringarna, och de har börjat spara på egna disketter för att inte administrationen ska radera.
Det brännande ämnet förs vidare i nästa bok jag heller inte köpt (kanske blir det ändå en minimalistisk bokhylla här till slut) utan stått i kö länge för att låna: Malena Ernmans
Scener ur hjärtat. Hon träffar en svensk klimatforskare, Kevin Anderson, på institutionen för geovetenskaper, CEMUS, vid Uppsala universitet. Han har mycket intressant att berätta om klimatförändringarna, men media är aldrig intresserade att höra. Han har aldrig blivit inbjuden till något program för att berätta vad han vet. Han menar att vi har i 30 år vetat vart vi är på väg, men valt att inte göra något åt det. Världens forskning är överens om att våra koldioxidutsläpp står bakom klimathotet, och det är inte bara i luften koldioxiden ansamlas utan 40 % sugs upp av haven och orsakar ytterligare ett problem: försurning. Den här boken skulle man behöva läsa flera gånger om (ifall man vågar). Familjen har skrivit boken tillsammans, och berättar om vägen fram till döttrarnas diagnoser, bl a adhd och autism. Diagnoser som mer än fördubblats sen fem år tillbaka, berättar Malena i boken som skrevs 2018. Hon kopplar samman människors mående med planetens mående och talar om "utbrända människor på en utbränd planet", och menar att vi fortfarande har en chans om vi lägger om livsstil nu. Inte minst Greta tvingar familjen att leva som man lär. Att flyga är en av de saker man fått sluta med. Sveriges ekologiska fotavtryck är bland de 10 högsta i världen. Ju rikare man är desto mera koldioxidutsläpp. De fattiga i världen står bara för 10 % av värdens totala koldioxidutsläpp. Malena (inspirerad av Greta) poängterar att alla minsann inte är skyldiga till den annalkande klimatkrisen: Världens rikaste 10 % står för hälften av alla utsläpp av växthusgaser

"Moonar" dålig kultur, plus en helgonförklaring

Så här i elfte timmen, då Google kommer att radera alla personliga bloggar från och med april, passar jag på att "moona" det som svensk TV kallar Nordens största talkshow om litteratur, dvs Babel (Fast kanske ska tillägga att det bara är en svamp på fotot; Mooning Mushroom!)
Tre tomskallar, åtminstone när det gäller Suzanne Bröggers böcker, sätts att analysera Bröggers senaste roman Koral. Onödigt, tycker en av dem, att slå ihop tre böcker till en nyutgåva; "jag skulle föredra att läsa de tre tidigare böckerna". Nu var det ju inte precis till honom Brögger skrev boken, utan har förklarat att hon ofta får frågor från den yngre generationen, och beslöt att slå samman och uppdatera tre tidigare verk som möjligen skulle kunna ge några svar. Och som väntat tog de övriga fasta på de mest skandalomsusade, snaskiga detaljerna i hennes karriär. "Jag tycker hon står för mycket framför spegeln, jag skulle vilja läsa mer om världen genom hennes ögon", säger en annan trots att det är just det senare som hennes stora bokflod genom åren handlat om. Som få andra brukar hon lyckas sätta fingret på det som är skevt i nutiden (vilket hon gör igen och gör det bra i sin senaste bok "Norsk omelett"). Trion stannar vid de ytligaste lagren och når aldrig till själva poängerna med författarskapet. Den tråkige, svenske överläkaren man pratar om vilken hon var så besatt av fanns inte i verkligheten utan är en litterär sammanslagning av ett antal personer. (Den svenske professorn med vinylgolven och de krumma benen fanns däremot på riktigt.) Men författaren själv har faktiskt understrukit att det inte är biografier utan romaner.
Dock medgav någon av dem att "den sortens bildning hon besitter står inte att finna hos senare generationer".
Där de flesta ännu idag tycks besatta av hennes "utsvävningar" för ett halvt sekel sedan, skulle jag hellre "helgonförklara" henne. I botten av hennes böcker ligger ofta rena zenbuddhismen. Hon är egentligen en asketisk filosof (påminner lite om Diogenes i tunnan) där hon i alla år bott i utkanten av en mosse på danska landsbygden och ofta "kastat pärlor för svinen". Fast jag vet inte om jag skulle rekommendera exakt alla att läsa henne; jag tror inte hon riktigt är till för alla...

"Moonar" gör jag däremot författaren Henrik Bromander som enligt recensenterna skrivit en "bra och inkännande" bok om elöverkänsliga, men själv framstår som nedlåtande och avståndstagande i TV, trots att han påstår sig inte ha tagit ställning i saken. Han använder ordet elallergiker och tillfogar föraktfullt att "de vill ju helst inte kallas så, utan hellre elöverkänsliga". Han sitter i TV-programmet och påstår att det inte finns några vetenskapliga bevis för tillståndet trots att det numera vimlar av vetenskapliga studier som visar på allt från histaminhöjning till påverkan av fettceller i hjärnan även vid extremt låga elektromagnetiska frekvenser. Hur dåligt påläst får en författare vara, även om det "bara" handlar om en roman? Men mest moonar jag programledaren, Jessika Gedin, som säger att "boken börjar normalt, men sen kommer foliehatten på". Hon vrider och vränger sin lilaröda käft i grimaser och hånleenden för att understryka sitt
avståndstagande till den redan stigmatiserade gruppen. Kanske är det bara så att båda är livrädda att framstå som "foliehattar"? Hon frågar också författaren om han är med sin romanfigur "över gränsen för verkligheten" och drar till på köpet upp en avliden professor i idéhistoria, Karin Johannisson, som även om hon skrev andra bra saker verkligen mörkade och trollade runt när det gäller olika symtom genom tiderna.
Var hon på plats och kollade ifall en person kanske hade hypothyreos (låg sköldkörtelfunktion) som kan framkalla en rad överkänsligheter, eller var hon där och kollade ifall en person hade många amalgamfyllningar, åt mycket socker, hade parasiter eller lagrade miljögifter i kroppen? Saker som kan orsaka problematik som elöverkänslighet. Och kollade hon den faktiska strålningsfrekvens personerna utsattes för? Numera finns det vetenskapliga studier på att även extremt låga frekvenser kan orsaka fysiska förändringar. Var alla dessa telegrafarbetare inbillningssjuka, som förr arbetade på båtarna och fick dessa symtom av den tidens teknik? Eller de som blev elöverkänsliga av de ofta högstrålande bildskärmarna på 80- och 90-talet? För att inte tala om alla som bott i fukt- och mögelskadade hus...  Där kanske man ironiskt kan tala om "sin tids sjukdom", men inte på det sättet hon menade.

Av barn ska man höra sanningen? Klimatfrågan.

Det kan vara av intresse för klimatförnekare att veta det finns forskare som menar att människor redan tidigare har bidragit till klimatkriser i historien. Efter Columbus och hans efterföljares nära nog utplåning av ursprungsbefolkningen i Centralamerika utplånades också enorma odlingsarealer där skogar istället växte fram. Skogen binder koldioxid och därmed sjunker temperaturen. Gemene man brukar kanske säga att någon halv grad hit eller dit spelar väl ingen roll. Men så lite som 0.15 grader Celsius kallare i medeltemperatur orsakade missväxt, sjukdom och död. (Detta borde väl ge New World Order-anhängare vatten på sin kvarn och en god orsak till att "eliten" vill ha en befolkningsminskning idag när medeltemperaturen går åt andra hållet...?)
Fast ingen verkar särskilt intresserad av att minska koldioxiden; på bara några år har antalet bilar ökat mycket där jag bor. Om någon vill hälsa på med bil brukar jag säga att de kan komma på midsommar för då är folk bortresta så det finns kanske en parkeringsplats då.

Förra veckan klimatstrejkade några barn i Karlstad, och SVT:s lokala Facebooksida fylldes med vuxna personers negativa kommentarer, ibland rena hatkommentarer. Någon ville förminska aktionen med att "barnen har ju inte själva kommit på idén om klimathotet utan härmar bara de vuxna". (Man kanske kan invända att hatarna inte själva uppfunnit språket men uttalar sig ändå...) Barn verkar ta till sig mer av informationen än vuxna eftersom det är deras egen framtid det handlar om, och de vill att vuxna ska vakna och agera.
En del kommentarer liknade mycket de man kan se från högerextrema "troll" på sociala medier. Vilket kanske var just det de var, för i en ny studie från Chalmers
i Göteborg kopplar man klimatförnekande till högernationalism, konservativa tankesmedjor och storföretag som vill mörka forskningsrapporter som inte är till deras fördel när det gäller klimatfrågan.
Samtidigt utplånas inuiternas flertusenåriga kultur i en rasande fart p g a klimatförändringarna, medan isbjörnarna p g a issmältningen tvingas på jakt in i samhällen och städer, och växt- och insektsarter som är nödvändiga led i näringskedjan försvinner.
I stort sett alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag kommer från mänskliga aktiviteter, och att det går att påverka accelerationen med minskade koldioxidutsläpp.  "Det jag gör har ändå ingen betydelse, det är industrins ansvar", säger många vuxna och alla vuxna tillsammans gör nästan lika många miljö- och klimatavtryck som industrin. Våra inrikes transporter och resor står för omkring en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Personbilarna bidrar mest och släpper ut 10 miljoner ton.
 2015 tog FN fram sjutton globala mål för att tillsammans kunna uppnå en hållbar utveckling. Med hjälp av de Globala målen ska extrem fattigdom avskaffas, ojämlikheten minska, fred och rättvisa främjas och klimatkrisen lösas. Ingen liten uppgift direkt, men googla "Bidra till de Globala målen - Sveriges konsumenter". Där finns en del intressant för en själv också!