En god cigarr

Innan man upptäckte att magsår orsakas av en bakterie och inte stress som man tidigare trott, var det väl de psykologiska institutionerna som avnjöt denna goda cigarr i ganska många år. Eller kanske var det den vanliga läkarkåren som njöt, eftersom man då helt enkelt kunde skriva en remiss till "hjärnskrynklaren" och slippa patienten. Samma mönster går igen idag när det gäller

miljösjukdom, då man hört att det blivit ren rutin att läkare ordinerar kognitiv beteendeterapi mot dåliga inomhusmiljöer! Men med brasklappen att man "måste tro på det" för att det ska fungera.
Och kan strunta totalt i att allt fler forskare t ex från amerikanska undersökningar men också Lennart Larsson vid Lunds universitet talar om att man numera vet att exponeringarna för inomhusmögel är 100 gånger högre än man förut trott, samt att mögel bildar giftiga gaser (mycotoxiner) som är allergi- och cancerframkallande.

Sjukvårdspersonal får idag inte tala om religion med patienterna, och ingen ringer längre efter sista smörjelsen. Det är tydligen bara tillåtet att tala om "tro" när det gäller kognitiv beteendeterapi. Har denna ersatt de gamla husförhören från förr då kyrkan skickade ut folk för kontrollera ifall hushållen kunde katekesen ordentligt och hade den rätta tron? I dag verkar det kontrolleras om man tänker tillräckligt positivt, men vad är det som ska tänkas positivt om, och vad är det man måste tro på? Marknaden, förmodligen.... Och Big Pharma!

Apropå miljösjukdom. Det är inte svårt att fördöma miljöförstöring så länge den pågår långt borta. Men det är inte ovanligt att personer som demonstrerar mot världens miljöföroreningar kan reagera helt annorlunda  när en person blir sjuk av föroreningar i rummet, dvs vanliga levande ljus (där faktiskt röken från ett enda ljus motsvarar avgaserna vid Danmarks mest trafikerade motorväg) eller ännu värre: giftiga doftljus. Samma personer kan då kläcka ur sig saker som "jag har då aldrig mått dåligt av det" (och därför kan inte andra det, eller..?). Då vågar ofta inte övriga sällskapet annat än hålla med och säger: "jaja, är det inte bränd korv som är farligt så är det doftljus". En del av dem drar sig inte ens för den gamla klichén: "Men det är ju farligt att leva, man kan ju faktiskt dö av det". Så mycket för den medvetenheten. (Vad hände med det gamla slagordet "gräv där du står"?)

Jag har till och med hört att det förekommit doftljus vid vårdmottagningar där det för övrigt är förbjudet att ta in blommor eller hund på grund av allergirisken. Redan 2004 talades det om att det skulle bli varningstext på doftljusen, men inget har hänt sedan dess. Nyligen hamnade en norsk kvinna i koma efter att ha luktat på ett doftljus innan hon tände det. Men det är inte bara risk för akuta reaktioner utan även för skador på sikt då dessa ljus innehåller en massa giftiga kemikalier, till exempel styrén som är känt för att ge lösningsmedelsskador dvs skador på centrala nervsystemet. Bensen är mycket cancerframkallande och kan vid långvarig exponering orsaka benmärgsskador och leukemi. En annan vanlig kemikalie i doftljus är formaldehyd som är känt för att framkalla överkänslighetsreaktioner men är också cancerframkallande. De ljus som testats emitterade långt över WHO:s gränsvärde.

Det är självklart att bilmotorer behöver luftfilter för att skyddas mot luftföroreringarna, men människor bör tåla det mesta?

Sin egen Hippokrates

Allteftersom sjukvården blivit mer otillgänglig, med tidningsrubriker om att friska har större tillgång till vård än sjuka, samtidigt som många har möjligheten att amatörforska lite via internet så finns förstås ett stort antal bloggar om hälsa och medicin att välja mellan idag. Läkemedelsindustrins betalda eller obetalda troll finns förstås också  -  i Norge likväl som i Sverige. Norrmannen Tjomlid slår i blogginlägget "Varför pH-dieter och bikarbonat-kurer inte verkar" ner på en annan bloggare, Heidi, som skrivit om sina positiva hälsoresultat beträffande bikarbonat. Tjomlid skriver om "faran med att driva medicinsk research utan källkritik" och anspelar på källor som t ex Dr Joseph Mercola som han menar ger farliga hälsoråd.
Dock är han själv inte medicinskt utbildad utan driver en IT-firma, och ägnar sig liksom Heidi åt medicinsk research på sin fritid samt att "ringa och kontrollera med läkare". Tongångarna är bekanta från VoF:are i Sverige när det gäller ganska aggressivt bevakande av läkemedelsindustrins monopol på hälsan, en attityd av nedlåtenhet och inte sällan inslag av personliga påhopp. (Det finns ju också läkare som kan liknas vid att möta ett internet-troll i verkliga livet,  men när det gäller personer som överhuvudtaget inte har med läkemedelsbranschen att göra är det lite svårare att förstå den fanatiska inställningen.) I ett annat inlägg prisar han på förväntat sätt influensavaccinet.
När det gäller bikarbonat skriver han: "Man kan inte äta sig basisk". Han menar att bikarbonatets eventuella effekter är bluff eftersom det först måste passera magsäckens syra vars pH ligger mellan 1.35 och 3.5 och där neutraliseras. Han finner det  också ironiskt att bikarbonat anses som "naturlig" eftersom det har ett eget E-nummer, och menar skadeglatt att "som vi alla vet är E-nummer onaturliga kemikalier som är livsfarliga". Dock har ju varken bloggaren Heidi eller någon annan påstått att alla E-nummer är livsfarliga. För att bara nämna ett exempel så gömmer sig naturligt e-vitamin bakom E-nummer 306.

Han får svar i kommentarsfältet från en fysiolog (med doktorsgrad) som skriver: "Du glömmer att njurarna och lungorna aktivt regulerar syra/bas-balansen. Det är exempelvis därför man rekommenderar att dricka något surt vid urinvägsinfektion. Kosthållet kan absolut påverka kroppens pH." Han säger också: "Vid tillförsel av bikarbonat kan man motverka att njurarna producerar ammonium från nedbrytning av proteiner. Därför är det inte otänkbart att bikarbonat kan motverka muskelsmärtor." Han menar vidare att neutraliseringen av magsyra påverkar även indirekt pH i blodet, därför att magsyran är utskild från H+ och Cl- i blodet. Samt att "pH-balansen kan påverkas av absorberandet av fermenterade produkter från tarmfloran, och detta åter kan vara kosthållsrelaterat".

En homeopat protesterar också och tycker inte att Herr Tjomlid är särskilt välinformerad. Han skriver i kommentarsfältet: "Kroppen är ett holistiskt system, där ingen del av kroppen är isolerad och opåverkad av biokemin som pågår på andra ställen i kroppen. PH-reguleringen kan påverkas."

Men enligt syra/basbalans-teorin handlar det inte om att varken blod, urin eller saliv ska påverkas när det gäller ph-värdet utan det gäller miljön som kroppens celler lever i. När man äter föda rik på energi men fattig på näring som t ex spaghetti eller ris skapas ett syrabildande överskott som ger ett lågt ph-värde, men när man äter föda som är rik på näring men fattig på energi som t ex grönsaker skapas ett basbildande överskott som höjer ph-värdet i cellernas miljö. Det är därför som citroner anses höja ph-värdet trots att de själva är sura, eftersom de inte innehåller mycket socker men däremot vitaminer och mineraler.

Den excellente Dr Johnson säger i sin video "You can beat Thyroid Disorder": - Ät inte bikarbonat! Kroppen behöver sin magsyra, och vid sjukdomar som t ex sköldkörtelbesvär har man som regel för lite magsyra. Höj i stället kroppens pH-värde med hjälp av att äta grönsaker och mineraler.
Men jag brukar enstaka gånger kosta på mig Sanna Ehdins bikarbonat-kur vid hosta (dag 1: 2

kryddmått bikarbonat i 2 dl vatten 6 ggr/dag, dag 2: samma procedur 4 ggr/dag, dag 3: samma 2 ggr/dag, dag 4 samma 1 gång). Och en detox-drink (1/2 tsk bikarbonat och 1/2 - 1 pressad citron i ett glas vatten) vid enstaka svåra exponeringar från parfym eller cigarettrök. Och visst hjälper det!
Även bad med bikarbonat kan öka syreupptaget eftersom bikarbonat bildar koldioxid när det löses i vatten, och koldioxid är kärlvidgande så att syret når fram.

Münchhausen Syndrome by whom?

Det kanske finns enstaka föräldrar som lever upp till "Münchhausen Syndrome by Proxy", det vill säga föräldrar som hittar på barnens sjukdom för att få uppmärksamhet, och ibland till och med skadar barnen för att framkalla symtom. Hur många skulle det kunna handla om procentuellt sett om man skulle jämföra med samma diagnos när den på falska grunder delas ut av läkarkåren? Föräldrar till vaccinskadade barn har inte sällan tilldelats syndromet i fråga, inte alltid av ren okunskap utan för att det är en tacksam diagnos som mörklägger orsaken man gärna vill förneka. Kan man kalla det senare för "Münchhausen Syndrome by Doctors"?

Man kan dra paralleller till fallen med både barn och vuxna som blir sjuka av den allestädes dåliga miljön i dagens Sverige. Svensk Byggtjänst skriver: "500 personer dör varje år av dålig inomhusluft. Det är ungefär lika många som dör i trafiken. Men uppmärksamheten haltar i media. Det finns många saker i vårt samhälle som får uppmärksamhet men inte dålig luft, av någon anledning." Svensk Byggtjänst skribent säger också: "Jag hörde aldrig några kommunpolitiker som drev frågan om bättre luftkvalitet inomhus. Och jag hörde aldrig några av alla våra undersökande journalister ställa frågan om denna situation."
I stället mörkas precis som i vaccinfallen den här saken, och många myndighetspersoner jag träffat t ex handläggare vid Arbetsförmedling, Försäkringskassa och kommunen har dragit på smilbanden som om det kunde skämtas bort att man blir sjuk av kemikalier och dålig inomhusluft. Eftersom vården i Sverige är bra endast på akuta fall och allmänt värdelösa när det gäller kronisk sjukdom om den inte skrivs dem på näsan med tydliga svar på tester som dessvärre är obefintliga eller bara ytterst primitiva när det gäller vissa syndrom, blir många sopade över kanten och utförsäkrade. (De utförsäkrade uppgick till över 87 000 vid alliansregeringens slut.) Myndigheter som överhuvudtaget inte känner till MCS (multipel kemisk känslighet) råder människor att "utsätta sig" för exponeringar och "träna bort" intoleransen, vilket borde klassas som mordförsök eftersom de inte tar något ansvar för utslagningen av kroppen. Organ som t ex sköldkörteln brukar redan vara skadad vid sjuka-hus-arbetsplatser, och redan tidigare födoämnesintoleranser blir ytterligare försämrade (själv blir jag livsfarligt trång i halsen och riskerar snudd på att kvävas varje gång jag äter efter svåra exponeringar), allvarliga tillstånd ned hjärtarytmi, svag puls eller högt blodtryck och risk för blödningar (fick en blödning i näthinnan vid en parfymexponering) är bara några exempel på kroppskador det ofta leder till.
(Har till och med hört någon knäppskalle säga att om man tänker positivt och går upp i det man gör märker man inte exponeringen, men det kan ju jämföras med om det skulle brinna i huset och kroppen måste uppbåda allt adrenalin för att ta sig ut. Hur många dagar skulle det ta innan t ex binjurar och andra organ (som kan misstänkas redan försvagade vid MCS) skulle lägga av helt?)

Jag är en fan av Leif G W Perssons deckare, men hans memoarbok "Gustavs grabb" var ganska tråkig i mitt tycke, inte minst för att han rackade ner så mycket på sin mamma för att hon var "inbillningssjuk". Han har i en av sina deckare låtit bokens skurk lustmörda sin inbillningssjuka mor genom att knuffa ner henne på tunnelbanespåret. Många av de symtom hos henne som han beskriver i boken skulle faktiskt kunna passa in på en elöverkänslig och/eller kemikalieintolerant, även en person med hypotyreos med mera.

På internet-sajten Medical Kidnap finns artikeln "Münchhausen Syndrome by Proxy: A Fake Psychiatric Disorder used to medically kidnap children?" skriven av Christina England där hon berättar om lilla Ella som skadades av vaccin. Hennes mor blev pådyvlad ovanstående diagnos och barnets omhändertogs och blev allt sämre. Till slut fick hon komma tillbaka till sin mamma, men dog inte lång tid efter. Det finns en växande kritik mot diagnosen "Münchhausen Syndrome by Proxy" bland professionella inom medicinen, som menar att det inte finns tillräckliga vetenskapliga underlag för den, och artikeln visar att det finns uppmärksamhet på att diagnosen kan användas för att mörklägga orsaker.

 

Kroppens långa marinering

Det varnas i dagarna för den syntetiska drogen spice, som vem som helst kan köpa över nätet och  som inte ger några utslag vid drogtester. Dessutom är den inte olaglig, eftersom tillverkarna ändrar några kemiska molekyler allteftersom för att ligga steget före lagen. Den ger inget långvarigt rus, men det hindrar inte att den kan ge livshotande symtom som t ex hjärtattack eller orsaka kramper, psykoser med mera och förstås "passiv rökning" av värsta slag. Inte minst om användaren har kemikalieintoleranta grannar!
Verkningarna är liknande de som på sikt orsakas av kemikalierna i vanliga parfymer, inte minst de som finns i sköljmedlen som är särskilt designade för att stanna kvar "för evigt". Personer som lider av MCS (multipel kemisk känslighet) blir ju omedelbart sjuka av detta, medan gifterna smyger sig på andra mer omärkligt. Nyare forskning sätter kemikalier i samband med den drastiska ökningen av t ex adhd, autism, diabetes, "trötthetssyndrom" och fibromyalgi plus många andra sjukdomar.

Medan spice-ruset går över på en kvart, lever de flesta ständigt drogade av kemikalierna från parfymer t ex syntetiska mysker som är en giftig mix som fastnar inte bara i kläderna utan också i dina lungor, din hjärna och övriga organ. Och vanliga ingredienser i sköljmedel är cancerogena och hormonstörande nervgifter. Om man till exempel går på en kurs, en begravning eller åker buss skulle det inte vara tillåtet för någon att sätta sig och röka spice där, men det anses helt acceptabelt att sitta och sprida giftiga parfymångor omkring sig.

Det vore konstigt om inte beteendet skulle drabbas både hos dem som själva använder dessa droger som man således kan påstå att parfymkemikalierna är och hos dem som passivt drogas i närmaste omgivningen. Det är säkert en orsak mer ofta än man tänker på. I en diskussionsgrupp på internet där man för tillfället talade om tiggeriet som blivit utbrett i Sverige senaste tiden, dök plötsligt en person upp, som presenterar sig som arbetande vid landstingets psyk-akutmottagning, och angriper aggressivt alla och envar i tråden som uttryckt medlidande med tiggare. Hon talar också helt
omotiverat om att hon är jägare och minsann inte rädd för varg, och skäms inte att visa att hon inte känner till skillnaden mellan "introvert" och "inskränkt" när hon (fortfarande omotiverat) okvädar ortens befolkning på ett aggressivt sätt. Man blir lite mörkrädd när man hör den sortens resonemang hos någon som är personal på en psyk-akutmottagning. Dessutom ger sig aldrig personen utan börjar på ett aggressivt sätt kritisera andras grammatik och sätt att uttrycka sig. Det påminner en del om s k internet-troll, men också om snedtändningen efter ett långt arbetspass under påverkan från emissioner från starkt kemiska rengöringsmedel på avdelningens golv och kroppens långa marinad i egna och andras syntetiska parfym-mixer. Kanske borde avdelningen ha liknande instruktioner som gäller för användning av skyddsmask vid kris; att först ta på sin egen mask innan man börjar hjälpa andra, det vill säga i det här fallet avgifta sig själva och sin miljö först?