Av Försäkringskassan blev jag lovad en ny handläggare eftersom den förra medgav att hon varken hade någon erfarenhet av eller kunskap om multipel kemisk känslighet, vilket ju inte är särskilt lämpligt när hon ska bedöma fallet. Men när jag ringde för att höra hur det gick med mitt senaste överklagande eftersom svaret från FK dröjt över åtta månader, visade det sig ändå vara den förra, i saken okunniga handläggaren som satt och jobbade med svaret!
Handläggare skyller oftast på reglerna, men handläggarna har mer makt än de vill erkänna. Det är ju deras tolkningar som avgör och vid överklaganden verkar det höra till sällsyntheterna att förvaltningsrätt och kammarrätt inte går på deras linje. Att det inte bara handlar om regler utan om handläggares tolkningar framgår av att sjukskrivningar visats beviljas olika beroende på vilken del av landet man bor i. Man undrar ibland om Försäkringskassan står över både lagen och sina egna regler, eftersom handläggarna ofta struntar i att de enligt förvaltningslagen har skyldighet att hjälpa personer att komma rätt i situationer där t ex Arbetsförmedlingen vägrar ta ansvar. Alltför ofta väljer FK att bolla fall mellan sig och Arbetsförmedlingen i evinnerlighet och att skylla allt på "offret" trots att dessa inte kan trolla bort sina funktionshinder genom att bara knäppa med fingrarna. Detta verkar gälla vid de flesta former av sjukdomar och handikapp, vilket jag märkte av redan för tio år sedan när det var planerat att jag skulle få en hand opererad och man från FK:s sida sade att jag endast fick vara sjukskriven den stund själva operationen tog. Man har ju läst absurda saker i tidningarna om t ex patienter som inför en hjärtoperation stressats av Försäkringskassans handläggare som ville ha besked om när personen kunde tänkas börja arbeta igen, och även döende som blivit uppringa av handläggare som velat ha en beräknad dödsdag. Men inte bara FK visar sig idag från sin sämsta sida. En god vän berättade nyligen att den anmälan han gjorde till patientnämnden skulle handläggas av den anmälde läkarens fru! Det som kallas jäv gäller tydligen inte i dessa sammanhang, och dessutom finns det ingen instans där man kan klaga på patientnämnden. Samme person har tidigare berättat hur han felbehandlades hos tandvården där man trots ett allergi-intyg ändå valde det lagningsmaterial han inte tålde, och därför tvingades byta ut det senare. Trots att felbehandlingen orsakade extra lidande tvingades han betala både det felaktiga materialet och tandläkarens felarbete. Då för några år sedan klagade man hos HSAN (en statlig, domstolsliknande myndighet där man idag bara kan ifrågasätta när det gäller vård- och tandläkarpersonals behörighet), men där valde man att gå på tandvårdens linje.
En annan konstighet är när jag vände mig till centralsjukhuset för att få en "second opinion" eller byta till en ny allergiläkare eftersom den förra vid den tidpunkten menade sig inte kunna hjälpa mig ytterligare, fick svaret att det går inte eftersom jag redan hade en allergiläkare och måste stanna kvar hos densamme. Vart tog det fria vårdvalet vägen?
Idag saknar man den tid när Sverige ansågs överbeskyddande för sina medborgare. Bodde under tidigt 80-talet en period i Danmark där man brukade skämta om att "i Sverige är allting farligt". Under veckosluten invaderades Köpehamn av svenskar som tillfälligt slog sig loss från det svenska förmynderiet, drack elefantöl i massor, skrålade och skräpade ner. På grund av detta hade mina danska vänner myntat ett nytt ordspråk: "Håll naturen ren, följ en svensk till färjan!" Idag däremot har vi slängt försiktigheten överbord och mer eller mindre slopat miljöskyddet på många arbetsplatser, åtminstone när det gäller den dåliga inomhusmiljö. Förnekelse är dagens lösning! Det säljs barnparfym, barn och skolungdomar kemikalie-marineras i sina kläder indränkta i sköljmedel fulla av hormonstörande, allergi- och cancerframkallande ämnen men också i hårfärger och hårstylingprodukter allt lägre ner i åldrarna, och allt fler insjuknar i för vården nya, okända och svårtydda syndrom.
I Östersjön ska elkabeln avskärmas eftersom den elektromagnetiska strålningen stör ålens vandringar, skriver Kemikaliedetektiven. Konstigt nog erkänns inte gärna att elektromagnetisk strålning kan störa även människor, utan då förklaras dessa inte riktigt psykiskt friska. Dock har det nu visat sig att även psykisk sjukdom ofta helt enkelt är fysisk sjukdom i form av ett stört immunsystem eller inflammationer i sin tur orsakade av miljöfaktorer. Som till exempel elektromagnetisk strålning och kemikalier. Förr tog man för givet att psykiskt illabefinnande bottnade i konflikter, feltänkande och felinlärning men neurobiologisk forskning hittar i rask takt andra orsakssamband. Korrespondensen mellan hjärna och miljö sker via elektriska och kemiska impulser förbi den så kallade blod-hjärn-barriären, en barriär som förr troddes vara ogenomtränglig men som snarare liknar en dörr på glänt, skriver man i en artikel nyligen i Svenska Dagbladets kulturbilaga under rubriken Psykiskt sjukdom under lupp där man också berättar om Susannah Cahalan, en ung, framgångsrik New York-journalist som skrivit boken Blackout - när min hjärna blev min fiende. Den handlar om hur hon gradvis insjuknade i hallucinationer och paranoia men det rörde sig inte om schizofreni som läkare först ville tro, utan om att autoimmunsystemet angrep hennes hjärna i så kallad NMDA-receptorencefalit, en ny form av hjärnhinneinflammation.
