En blogg om kemikalieintolerans som tabu i dagens samhälle!

måndag 10 april 2017

Immunförsvarets repövningar

Ibland träffar man folk som skryter med att aldrig bli förkylda, men "Idrottsdoktorn" skriver på sin sida att förkylning trots allt är ett tecken på att immunförsvaret fungerar. Sjukdomssymtomen är nämligen inte ett tecken på själva viruset, utan på att immunsystemet jobbar. Jag känner igen det där, eftersom jag som var förkyld minst ett par gånger per år inte längre blir förkyld efter att ha vistats vid flera på varandra följande arbetsplatser i mögelskadade hus. Men virus går ju inte bara upp i rök för att immunsystemet inte orkar gå igång, och man kan undra vad virusen tar sig för med i alla oss överkänsligas kroppar?
(Vi som inte längre tål varken mögel, kemikalier eller damm skulle nog vid ett krigsutbrott få göra likadant som en viss högt uppsatt brittisk politiker som i lugn och ro drack sitt eftermiddagsté uppe på taket vid flyganfallen, för "nere i skyddsrummen kunde man ju inte vara med allt larm och trängsel".)
Lika immunsystemet är våra samhällsbevarande tjänster, som likt vita blodkroppar strömmar till där något har hänt. För inte så länge sedan larmade några hallucinerande hembräntdrickare om en större terrorliknande händelse som de "sett" inträffa på den lilla orten, och vips var Norra Värmlands alla polisbilar och ambulans på plats. Falskt larm visserligen men det visade åtminstone att räddningstjänsten fungerar, menade en polisman. I Stockholm var det däremot på riktigt i helgen och även där visade sig "immunsystemet" högfungerande. Högfungerande var även media, enligt vilka brottsförövaren sades vara nöjd med sin handling. Undra på det, när han och hans handling av media tilldelades en uppmärksamhet som varken påven eller Mick Jagger skulle vågat drömma om när de var i Sverige. Det utbryter ett spektakel som aldrig vill ta slut. Knäpper över till en annan kanal, men det hjälper inte för där står också politiker som slår sig för bröstet, och politiker som lägger ner en blomma med ena handen och med andra handen utvisar ensamkommande flyktingbarn till länder som vuxna svenskar avråds från att resa in i. Och samma sak i tidningarna; B-kändisar som man glömt att de existerat dyker upp och skaffar sig rubriker i stil med "Jag var bara fem meter därifrån!" Plötsligt är tusentals människor närmast sörjande till människor de aldrig sett. (Är det kanske mer hedrande att falla offer för terror än att t ex dö ensam på långvården?) Så här på tryggt avstånd framför TV:n känns det smått makabert med de tonvis av blommor som offrats för att hedra offren. Få människor tänker på att blommor också är levande väsen precis som vi själva, och när de plockas berövar man dem hela sin livscykel

En sjudande gryta: En ros är en ros.....är ett mord!

Undrar bara vart detta effektiva "immunförsvar" tar vägen i vardagen, eftersom det trots allt inte är de stora händelserna utan vardagsterrorn som är den värsta. Exempelvis alla barn som tvingas få sin hälsa underminerad i mögelskolor medan myndigheterna blundar, eller vuxna som terroriseras av förnekande arbetsgivare, försäkringskassa och sjukvård. Samma personer som är "räddande änglar" vid terrorhändelser kan vara samma personer som hånler åt miljöskadade och toxinförgiftade vardagssoffer.