Nästan som hos Kafka?

Det hade nu fungerat ganska bra en längre tid med mitt intyg för "allergianpassning", det vill säga ensam-åk, hos Värmlandstrafik/Samåks patientresor. Särskilt som landstingets policy om parfymfri vård numera också omfattar sjukresorna, och förarna av bilarna verkar ha anpassat sig bra till policyn. Tills idag, när jag skulle ringa och beställa en resa och någon slags paragrafryttare där gick i baklås inför ordet allergianpassning, och menade att jag då borde åka med liggande sjuktranport "för det är bara de som har allergianpassade bilar". Jag försökte berätta att den saken redan var uppklarad för över ett år sedan, då sjuktransporter meddelat att de inte har allergianpassade bilar samt att de enbart är till för de patienter som behöver vara liggande vid resa men hon avbröt och överröstade mig och till och med skrek att det ÄR sjuktransport för liggande patienter jag borde åka med. Hon gick och frågade sin chef och meddelade att hon fick medhåll där. Visserligen skulle jag få ännu svårare att andas om jag skulle färdas liggande i en sådan bil, men jag ringde ändå till sjuktransporter och fick förklarat vad jag redan visste: "Nej, vi har inte allergianpassade bilar." Jag ringde åter till Värmlandstrafik/Samåk för att meddela detta, men samma person höll ändå fast vid sin tidigare åsikt med en dåres envishet. Hon sade också att jag inte skulle inbilla mig att patientresors bilar skulle vara fria från katt- och hundhår, men det hade jag aldrig ens övervägt att inbilla mig eftersom katt och hund inte hör till mina besvär från bilar. "VI har inte allergianpassade bilar, det ÄR liggande sjuktransport som har det" fortsatte människan och jag sade att jag ringer väl dit en gång till för att försöka få något slags bevis på det som de själva säger, nämligen att det inte är så. Jag ringde och bönade och bad någon hos sjuktransporter att kontakta Värmlandstrafik/Samåk för att jag skulle bli trodd, men det hade de inte tid till. Jag var ju så illa tvungen att ringa tillbaka till Värmlandstrafik/Samåk, för hur skulle jag annars ta mig till det inbokade läkarbesöket tio mil bort nästa vecka? Tyvärr svarade samma person som förut, och den här gången började hon skrika: "NU SKA DU HÖRA PÅ MIG!" Jag lade på luren och väntade tills senare på dagen då jag ringde igen och hoppades att det var någon annan som skulle svara. Det var det, och plötsligt gick det att boka en patientresa, till och med utan bråk. Tyvärr försvann nästan en hel eftermiddag bara för att försöka boka en resa, vilket normalt brukar ta några minuter.

Visserligen är det väl alltid uppiggande med ett litet gräl, men det här var ändå lite för dårhusmässigt.  - Vad är det som pågår? - Vad är det som händer i Sverige, skulle Leif G W Perssons kommissarie Bäckman ha sagt. Leif G W själv säger ju att han tänker "ta livet av fanskapet" om några år, men det vore väl synd. Den både förskräckligt rolige och förskräcklige kommissarien är ju en som inte drar sig för att säga detsamma som han tänker. (Då menar jag förstås figuren i böckerna och inte i den amerikanska TV-serien.) För övrigt kan man bara spekulera ifall det rörde sig om en semestervikarie som ville visa sig på styva linan eller kanske en av trådlös strålning och syntetiskt parfymerade sköljmedel tidigt förgiftad 90-talist......?

En resumé: friskare från MCS - "A Success Story (or not)"?

Efter ett allvarligt "utbrott" av MCS för drygt fyra år sedan har jag överlevt och genom att hålla mig undan från allt jag inte tål (och det är inte lite...) lyckats bli så pass frisk att jag kan gå kortare promenader utan andningsmask, gå och handla utan mask på kvällstid när det inte är så många parfymstinkande människor ute och kan välja mellan fler alternativ när det gäller att äta utan att bli halvt kvävd av svullnader och blåsor i mun och luftvägar/matstrupe. Jag har inte använt mig av någon speciell metod eller diet utan bara av sunda förnuftet, t ex att motstå personer som menar att man bör "utsätta sig" för miljöer man inte tål. Jag har sett tillräckligt många som drabbats av cancer eller andra elakartade sjukdomar när de fortsatt utsätta sig t ex på arbetsplatser, ibland på uppmaning av läkare och Försäkringskassa.
En bekant erbjöds som enda hjälp från kommunen samtal med psykolog när han höll på att kvävas av vedröken från grannars eldning, och varken miljökontoret eller någon annan instans kunde bidra med någon form av hjälp. Sist berättade han om ett tråkigt provsvar från hans läkare gällande hans hals.

Även sedan man blivit friskare är det en balansgång på slak lina och det är inte bara att ta för sig som förut. Fick som stamkund en omgång gratis mjukglass från ICA och tyckte mig från någonstans höra rösten man så många gånger förut hört säga: "Men det här måtte du väl ändå tåla!" Så jag svalde några skedar snabbt, liksom för att lura kroppen att inte hinna reagera men det gjorde den förstås, och inte så konstigt med tanke på alla syntetiska aromer och andra tillsatser däri. Det blev riktigt otäckt ett tag med kvävningskänsla, oförmåga att svälja, hjärtarytmi och brännande röd hud på bl a händerna. Jag kom undan med blotta förskräckelsen! En annan risk är att för lätt bli mallig när man vill tro man har blivit "frisk", och går på i sjumilastövlar vilket brukar straffa sig med att gå "tillbaka till ruta ett" om det vill sig illa.

Vad beträffar olika myndigheters inställning, känner man alltför väl igen sig i Roland Paulsens bok Vi bara lyder. Han lyckades i egenskap av sociolog och forskare få följa med  bakom kulisserna på Arbetsförmedlingen. När 400 000 arbetslösa ska söka 40 000 lediga jobb gör förstås Af försök att vältra över en del av dödköttet till Socialtjänst eller Försäkringskassan, men ännu oftare gör de två senare gemensam sak och skickar sina stödtagare till Af. Men nu är det inte bara äldre och funktionshindrade utan alla, det vill säga också unga och friska som trakasseras av Af.  Till viss del dröjer sig kanske "Angeles-effekten" kvar. Om den tidigare generaldirektören sägs att "hon plattade till cheferna som sedan gick hem och plattade till sin personal". Och så vidare. Paulsen skriver att psykologen hade ett större kontor än chefen. En av hennes uppgifter är att smasha sönder det självförtroende som eventuellt fanns där från början hos "lågbegåvade" som vill ha en arbetsmarknadsutbildning. Då plockar hon fram ett diagram och pekar: "Men du ligger här nere...."

Förutom att svårigheterna på arbetsmarknaden kvarstår även om man blir några uns friskare, så är fortfarande också många fritidsaktiviteter utom räckhåll. Även om jag ville skulle jag inte kunna besöka en föreställning på Dalhalla med sin fantastiska akustik, och fast hela tilldragelsen är utomhus skulle alla parfymerade människor i publiken snabbt sätta stopp för att lyssna till exempelvis den fantastiska Malena Ernman som är där någon gång i juli. (Det finns ännu några biljetter kvar! Jag lyssnade faktiskt på henne långt före hon blev en riktig kändis, och min favorit-cd med henne är Cabaret Songs skrivna av bl a Kurt Weill.) Nu tycker man förstås hon är ännu mer fantastisk med tanke på hur hon som få vågar stå upp mot den tilltagande rasismen och fördumningen i Sverige, och på senare tid även som språkrör för Riksförbundet (H)järnkoll där man bl a försöker göra Sverige uppmärksamt på "hemmasittarna" från skolan och att det saknas stöd till dem. "Ingen vet ur många hemmasittare det finns, men dom är många. Och mörkertalet är ENORMT", säger hon.
Tyvärr verkar alltför många fortfarande inte tänka på den fysiska inomhusmiljöns påverkan i skolorna, där faktiskt enligt Socialstyrelsen så mycket som 80 % av dem är mögelskadade eller riskkonstruktioner. Dr Costantini, representant för WHO har publicerat en lista över tillstånd där mögelsvamp är orsak eller bidragande orsak. Med på listan finns autism, hyperaktivitet, ME (som slarvigt brukar benämnas "kronisk trötthet"), störd sköldkörtel och övriga hormonstörningar, fibromyalgi med flera. Även den trådlösa strålningen i skolorna, förutom att i sig anses ha skaderisker på hjärnan m m, bidrar till detta. Undersökningar av bland andra Dr Klinghardt (känd för framgångsrik behandling av neurologiska sjukdomar) visar att strålningen kan öka mögeltoxinerna med sexhundra gånger. För att inte tala om alla parfymer som sprider tröttande och irritationskapande kemikalier omkring sig. Ingen skulle längre komma på tanken att sätta sig ner inomhus och röka bland barnen i skolan, men det är fortfarande fritt fram att använda parfymerade produkter som innehåller gifter gemensamma med cigaretterna. Ingen har någonsin såvitt jag vet gjort en undersökning där man jämför både skolresultat och närvaro över några år när det gäller en skola med en bra inomhusmiljö versus en vanlig mögel- och/eller parfymskola. Eller när det gäller vanliga arbetsplatser för den delen!