För att inte framstå som en självgod pösmunk, eller rentav något slags sociopat som skyller överhuvudtaget allt på andra och på samhället när det gäller SHR/MCS, kan det vara en god idé med lite självrannsakan. Då är man ju i gott sällskap med t ex självaste Dante, vars "Divina Commedia" (Den gudomliga komedin) måste vara en av de första i genren, om än i en symbolisk form och på vers. Den skrev han under högmedeltiden, och lär ha varit klar år 1320. Han blev ledd av Vergilius (diktare från den romerska antiken som också på sätt och vis gjort en resa genom sitt samvete) genom Helvetet och Skärseldsberget, men eftersom Vergilius var hedning måste han lämna över guidningen till Beatrice när man närmade sig Paradiset. Den börjar:
"Till mitten hunnen på vår levnads vandring
hade jag i en dunkel skog gått vilse
och irrat bort mig från den rätta vägen"
Vår svenske skald Esaias Tegnér var en av dem som fortsatte på temat i dikten "Mjältsjukan" (ett ålderdomligt ord för svårmod) fem hundra år senare. "Jag stod på höjden av min levnads branter där vattendragen delar sig......". Och andra versen börjar så här: "Då steg en mjältsjuk svartalf opp......."
Redan där känner man igen sig. Det brukar stiga upp en hel del "svartalfer" även här i trakten, och de sprider kvalmiga cigarettrök- och sköljmedelsdunster omkring sig så det skulle finnas stoff till ett helt opus.
Men skämt åsido och för att återvända till utgångspunkten: hur jag än vänder och vrider på saken, kan jag inte se att jag borde eller kunde ha förhållit mig till sakernas tillstånd på annat sätt än jag faktiskt gjorde, när det gäller både MCS eller det mesta annat. Jag har inte rökt, och summa summarum skött min hälsa ganska bra.
Martinus (kosmolog) var inte en vän av snabba lösningar. Han var inte helt förtjust i healing t ex, därför att man enligt hans mening då sköt upp krämporna som man faktiskt var avsedd för, till sina kommande reinkarnationer. Då kan jag inte låta bli att tänka; jösses, vad många människor som troligen kommer att få problem med parfymer i sina nästa reinkarnationer!
Kanske har jag valt fel yrken och arbetsplatser, men som läget faktiskt såg ut både förr och fortfarande gör idag, fanns inga alternativ. Många är de som fått sluta sina jobb, vare sig de har varit verksamma som sjuksköterskor, lärare, affärsbiträden och så vidare eller vare sig de varit hög- eller lågutbildade. Till och med de jag känner till som försökt arbeta hemifrån blev tvungna att sluta, tack vare att ytterst få material är tillräckligt luktfria för oss.
Jag åkte bil med en person från "Positiva klubben" för inte så länge sedan. Det är ovanligt att man bibehållit en så aggressivt positiv inställning till livet i hans ålder, men han berättade att han arbetat på arbetsförmedling. Han menade att "det är bara att ringa till Röda korset och säga: HEJ, jag kan dra in MASSOR av pengar till er genom att ringa runt hela dagarna och tigga pengar av företag och andra". Och då har jag ju vips ett allergi-anpassat jobb i mitt eget hem och kan ringa hela dagarna. Jag berättade att problemet är svårighet att prata särskilt länge i telefon eftersom jag oftast är hes och tappar rösten fort och faktiskt mår bästa av att ha munnen stängd på grund av överkänsliga slemhinnor i luftvägarna. Liksom jag tyvärr inte kan ha en massa teknisk apparatur för eventuellt andra arbeten hemma på grund av samma kemikalieöverkänslighet. Det här var förmodligen riktigt svårsmälta fakta för en person som bestämt sig för att ALLTING GÅR, och han började gäspa resten av vägen, kanske för att hjärnan behövde mer syre för en viss omstuvning.
En positiv knorr på historien: så här i tiden mellan pollen och mögel är det möjligt med friska kvällspromenader i skogen. Ganska sent på kvällen är det inte så stor risk att stöta på människor som sprider cigarettrök och parfymerade molekyler i skogen, och igår kväll var ovanligt frisk luft, med snudd på fullmåne som steg upp ovanför grantopparna. Förr gick jag gärna djupt in i skogen och var borta flera timmar, något som känns för riskabelt idag när både allergi- och MCS-reaktioner kan slå ut kroppen. Å andra sidan skulle jag kanske ändå inte våga mig så djupt in i skogarna, som numera är befolkade (så att säga) med både björnar och vargar. Det är inte ovanligt att björnar kliver fram i någons trädgård och skakar äppelträden för lite efterrätt eller för att skrämma upp någon bandhund vid sin koja. En lokalpolitiker blev överfallen av en björn alldeles utanför sitt fritidshus vid norska gränsen för en del år sedan, och björnen släpade honom till en plätt med mossa att täcka över kroppen med för att han skulle blir riktigt mör. Minns i skrivande stund inte riktigt hur det hela avlöpte, men har för mig att mannen klarade sig mirakulöst på något sätt.
Vare sig eskorterad av björn eller inte, märker man även om man så skulle blunda, att man närmar sig civiliserade trakter då kvalmiga sköljmedelsdunster "stiger opp" och når näsa och lungor fast inte en människa finns inom synhåll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar