Jordens hjärna

Jag var med på ett möte hos ABF en gång, då ombudsmannen för Norra Värmland beklagade att antalet samhällsinriktade cirklar hade sjunkit till bara 4 - 5 % av antalet cirklar. Men någon sade då: "Äsch, i själva verket är ju alla kurser samhällscirklar, då man träffas och gör något med händerna samtidigt som man diskuterar samhällsfrågor".
Under upplysningstiden i Europa fanns tanken om offentliga platser för fritt åsiktsutbyte mellan människor, så att man kunde ta del av samhällets angelägenheter. Decennierna kring 1800 fanns så kallade kaffehus som uppfyllde det syftet i de större städerna. (Dagens caféer brukar vara mindre lämpade för det ändamålet, eftersom det mest är löpande-band-principen att dricka upp sitt kaffe och lämna plats för nästa gäst som gäller för att vara lönsamt.)  Internet har förmodligen tagit över en hel del av det offentliga samtalet, inte minst Facebook.
Det anses ju inte fint att tala om sina krämpor (problem med bilar däremot kan gärna diskuteras obehindrat), men på Facebook finns grupper för de flesta områden och det verkar som om just sjukdomar och funktionshinder är några av de mest givande för deltagarna. (Så kallade lyckade samhällsindivider har ofta tusen vänner på samma medium men verkar påfallande ofta sakna innehåll, utom kanske några bilder på en nyinköpt grill eller liknande.)

För dem som hamnat i det moderna samhällets skugga genom miljösjukdomen MCS (Multiple Chemical Sensitivity) dvs kemikalieintolerans, har de här grupperna blivit deras "kaffehus" och "vårdcentral", eftersom de sistnämnda i verkligheten bara brukar göra oss ändå sjukare - inte bara genom oundviklig kemikalie- och parfymförgiftning utan genom feldiagnoser, felremitteringar, felbehandlingar och inte minst fel attityd till miljösjukdomen.
Kosmologen Martinus sade att människorna är jordens hjärnceller, precis som floderna och haven motsvarar jordens blodomlopp, och skogarnas dess lungor. Men om hjärncellerna bekämpar varandra t ex på grund av religionen eller marknadskrafterna kan inte resultatet bli särskilt lyckat.
Liksom människor som fortsätter förgifta andra genom parfymerade produkter och rökning på  gemensamma platser skulle kunna betraktas som sjukliga celler, som i en hjärna normalt skulle opereras bort eller strålbehandlas. Men i nuvarande samhället väljer man hellre bort dem som tar skada av gifterna. Vilken slutsats kan man dra av vilken "hjärna" jorden kommer att få?