Enligt kosmologin består allt i universum av materia. Om jag minns rätt kallade Martinus den osynliga, dvs psykiska eller andliga delen för "strålformig materia", och enda orsaken till att vi inte räknar den till fysisk materia är de begränsningar som våra forskningsinstrument och våra sinnen har.
Något som i högsta grad består av materia, är de giftpartiklar som skadar våra slemhinnor, men som fortfarande förnekas till och med av många läkare. Dessa vill gärna ibland kalla både SHR (Sensorisk Hyperreaktivitet) och MCS (Multiple Chemical Sensitivity) liksom även elöverkänslighet för psykiska symtom, i förringande syfte (och är därvid tydligen inte upplysta om det psykiskas status som faktisk materia det också). Att beteckna ett funktionshinder som fysiskt verkar ge mer status, och kan föranleda till anpassningar av arbetsplatser och boende medan ett försök till psykisk stämpel inte föranleder till något annat än slutsatsen att det beror på personen själv och inte inomhus- eller utomhusmiljön.
Det verkar som samhället återgått till ett mer primitivt stadium, eftersom det idag är grova bevis i form av röntgenplåtar och tydliga provsvar som räknas. Nu gäller inte längre Socialstyrelsens riktlinjer vid sjukskrivning för astma eller allergier som förut. (Det är väl därför de drabbades av någon slags panik vid min vårdcentral, och nekade mig att vara patient där, och därför måste åka 20 mil tur och retur inklusive förgiftning i patientresors bilar för att besöka Allergicentrum i en annan stad.)
Att eventuella tester för t ex kemikalieintolerans inte har utvecklats i samma takt som gifter har tillåtits i diverse material är inget man räknar med i medicinvärlden, utan alla som blir sjuka av den anledningen grovsorteras bort från sjukförsäkringar och samhälleliga rättigheter. Att gifterna i t ex parfym och sköljmedel kan ha namn som formaldehyd, toluen, bensen plus en lång, lång rad andra namn för bevisligen skadliga ämnen hindrar inte många från att kalla symtomen inbillning. Dessa giftmolekyler sprids från tvättstugorna kring hela bostadskvarter och skadar förstås även hundar och andra djur. Hur många symtom hos husdjuren beror egentligen på just parfymerade produkter och andra kemikalier hos ägarna (och grannarna!)? Och hur många människor är det rimligt att sortera bort ur samhällssystemet på grund av detta?
En annan fråga är varför de extrema, syntetiska tillsatserna används i parfymerat sköljmedel, som är en av de värsta obehags- och sjukdomsframkallande produkterna därför att molekylerna klibbar fast och inte går att tvätta ur tygerna. Man kan tänka sig hur husdjuren måste lida när detta fastnar i deras luftvägar och övriga slemhinnor och de inte kan tala om det. Och det borde faktiskt vara klassat som barnmisshandel när små, försvarlösa barn utsätts för kläder och lakan som marinerats i rent gift, som det ju är om man ser till innehållet. Varför tillåts detta?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar