En blogg om kemikalieintolerans som tabu i dagens samhälle!

måndag 3 juni 2013

En kombinerad bevis- och försvarsmetod (Obs! hemsnickrad)

I sin enfald trodde man att psykologi var någonting som studerades för att bättre kunna förstå och hjälpa, men det är uppenbart att psykologi även ofta används som ett vapen för manipulation och makt.
"Jag har läst läst psykologi" brukade en ledare av "söka-jobb-kurs" ibland hota med när vi  ifrågasatte någonting. "Jag har makt över er!" (Misstänker dock starkt att hon anställdes i egenskap av fru till ortens polischef snarare än att hon läst några poäng psykologi.)
Ett annat sätt att utnyttja detsamma (vet inte om det är en vandrings-sägen eller inte), är Coca-colas blixtsnabba reklaminslag i TV, så snabbt att människor inte hann se det utan bara uppfattade det helt omedvetet, vilket var avsett att göra dem sugna på Coca-cola. Reklamens sätt att inte ge en rättvis chans att värja sig.

Psykologi brukar också vara det första försvaret människor griper till när de ställs öga mot öga med personer drabbade av MCS (Multiple Chemical Sensitivity), som reagerar på små mängder kemikalier med mer eller mindre svåra sjukdomsreaktioner. Det psykologiska försvaret kan vara allt från att det skulle vara "inbillning" till att den kemikalieintolerante "inte tänker tillräckligt positivt" eller att det skulle vara reaktioner förknippade med negativa minnen av dofter. Ofta är det helt enkelt av bekvämlighet som de psykologiska teorierna används - för att kunna komma och hälsa på som vanligt utan att behöva lägga om sina personliga vanor när det gäller parfymerade produkter, eller för att till exempel slippa göra några ändringar på arbetsplatsen. Eller för att någon är okunnig och helst vill förbli det, men ändå göra sin röst hörd i frågan. Det är ungefär lika illa inom vården när det gäller bortförklaringar och okunskap.

Jag håller på att utveckla en egen kombinerad bevis- och försvarsmetod i frågan om kemikalieintolerans. Man tar en vanlig spray-flaska (t ex en blomspruta) och fyller den med tolvprocentig ättiksprit. Den bör vara naturlig, biologisk som t ex Winborgs (undvik ättika från petroleumindustrin). Spreja den psykogiserande personen på ca 30 centimeters avstånd. Ett enda tryck med pumpen kan vara tillräckligt. Om personen reagerar negativt, uppmana till positivt tänkande eller hänvisa till andra psykologiska förklaringsmodeller. Om det inte häver reaktionen kan också den enkla och populära utsagan: "vad konstigt, jag känner ju inget" användas.
Om ingen av dessa teorier fungerar, kan de av experimentet dra slutsatsen och sensmoralen att människor absolut kan få svåra reaktioner av mindre mängder kemikalier.

(Och i värsta fall vid bruk av metoden, som jag brukar säga; en fotboja skulle väl inte göra någon större skillnad när det gäller tillgänglighet i omgivningen vid MCS??)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar