Kanariefåglarna

Bland kemikalieöverkänsliga kallar man sig ibland "kanariefåglar", därför att förr i världen kunde man släppa in kanariefåglar i gruvorna för att se ifall det fanns giftig gas. Kom fåglarna tillbaka levande var det fritt fram (ur den synpunkten i alla fall). Att vara en mänsklig kanariefågel har sina fördelar. Man känner före alla andra om det finns skadliga ämnen som mögeltoxiner i ett hus och om det är några skumma kemikalier inblandade när man ska köpa till exempel möbler, kläder eller när det gäller mat. För att inte tala om hygien- och städprodukter. "Det är synd om barn som inte har kemikalieöverkänsliga föräldrar" sade någon från MCS-Sweden (Riksförbundet för mögel- och kemikalieskadade) en gång. Föräldrar som inte har lika känsliga näsor eller på annat sätt reagerar som vi gör, riskerar att utsätta sina barn för det mångfaldiga bombardemang av kemikalier som samhället erbjuder idag i allt från mat och leksaker till kläder, madrasser, badskum och godis. Plus en massa annat förstås. Utan att märka något och tro att det är okej. Medan vi direkt skulle skrika: "Nej! Ut med det där!"
Innebär det att man håller sig friskare än andra, på grund av att man är så illa nödd och tvungen att avstå från skadliga kemikalier som andra konsumerar utan att ha en susning? Jag skulle vilja svara ja, men bara så länge man slipper vistas i miljöer med allt det här, för som kanariefågel blir man ju då sjukare än andra! I vissa fall omedelbart, och i andra fall med fördröjd verkan. Efter till exempel ett besök på länssjukhuset med tillhörande patientresa (inklusive förgiftning, som jag brukar säga) känner man sig förstås svårt äcklad av all gammal impregnerad parfym i allt från inomhusluften på sjukhuset, stolar och bilinredning, till diesellukt och lukt från spolarvätska i bilen. Men de svåra symtomen av förgiftning av både kropp och hjärna brukar bryta ut som värst 12-24 timmar, hos mig alla fall, och sitter sedan i ett antal dagar -  ibland mer än en vecka.

Till nackdelarna hör också detta: - Hur får man handläggare på Försäkringskassan att förstå? De som säger att man ska gå till akuten för att journalföra som bevis. Det fungerar inte så. Det är inte som med ett benbrott när man har det tydligt och klart på en röntgenplåt. Med de primitiva mätinstrument och tester som man ändå måste säga sjukvården av idag har, kan ingen se den yrsel, illamående, kognitiv nedsättning som till exempel påverkan på siffer- och bokstavssinne, eller rena rama "baksmällan" som parfym och andra kemikaler kan ge. Plus nedsatt prestations- och arbetsförmåga, oförmåga att äta, svimningskänsla, svaghet och värk i muskler med mera som uppstår vid eller tiden efter exponering. Sjukvård och Försäkringskassa har bara "det man själv säger" att gå efter, och sjukdomar som inte kan mätas eller röntgas är inte populära idag. Man verkar ha bestämt sig för att de inte finns. Och man själv har kommit till slutet av alla förklaringar, eftersom det också verkar ligga medvetenhet eller en avsikt bakom att man inte förstår eller tror på patienter med kemikalisk överkänslighet. Det är ju enklast och billigast så. För dem.

Fast i längden tror jag inte det är enklast så. Tvärtom. Jag tror att kanariefåglarna är vägvisare för vad som är farligt för hela gruppen, men som gemene man inte märker. Svenska Dagbladet hade nyligen en artikel om att forskarna nu börjar förstå att hormonstörande kemikalier är bakgrund till att folksjukdomar som diabetes, fetma och cancer ökat så mycket att inte genetiska sjukdomar kan vara enda förklaringen. Man anser att minst ett tusental kemikalier bör regleras omgående. Det rör sig om allt från ftalater till flamskyddsmedel.