En svensk tiger....!?

Det finns ett hysch-hysch kring funktionshindret överkänslighet mot parfymerade produkter, ungefär som om parfym vore en helig ko. Precis som i "Kejsarens nya kläder", H C Andersens saga, där barnet tystades ner när det genomskådade masshypnosen, tystas man gärna ner om man talar om sanningen, dvs att man blir sjuk av parfymer och/eller dålig miljö.
En nedsatt funktion blir till ett handikapp endast om samhället ställer hinder i vägen. Och samhället ställer gärna hinder i vägen när det gäller oss. Till exempel får man inte göra arbetsuppgifter hemifrån i Fas3, eller Sysselsättningsfasen som den bytte namn till efter kritik. Tyvärr är innehållet detsamma även om namnet kanske låter mer upplyftande. Jag skulle enligt min arbetsledare vid den förra platsen gärna ha fått jobba hemifrån med diverse skrivuppgifter, men det förbjuder Arbetsförmedlingens regler. Lite konstigt eftersom de enda jobb jag numera söker är sådana som kan skötas hemifrån. Men om man blir sjuk av andras parfym och allmänt sunkig miljö har man inte i AF:s register att göra, då borde man sluta söka jobb tyckte min handläggare.
Inte ens etablerade institutioner som forskningen och Astma och Allergiförbundet kan slå näven i bordet så det ger eko offentligt, även om det förstås arbetas mycket för saken i det fördolda. Tyvärr får man känslan av "klubb för inbördes beundran", för vilka går egentligen på Allergistämmor och kongresser om inte redan invigda? Hälso- och socialministern Göran Hägglund lär enligt uppgift pliktskyldigast ha stuckit in näsan på Astma och Allergistämman i november 2012, men inte "haft tid" att stanna. Allt medan arbetsgivare och jobbkamrater flinar styggt, nöjda över sin rätt att förgifta vidare ute på arbetsplatserna.

En gång i tiden, förmodligen på 60-talet, marknadsförde Esso sin bensin med en bild av en Tiger och texten "En svensk tiger". Det där kunde ju tolkas dubbelt, för jag tror också att man i Sverige har gjort och fortfarande i högsta grad gör sig beröm av att man tiger stilla. Den svenska författaren Bodil Malmsten som bodde i Frankrike under ett antal år, skrev att i Frankrike kunde bönderna protestera genom att dumpa ett  lass gödsel utanför parlamentet, och att folk för övrigt sade ifrån. Därför har de också fått behålla t ex posten och en fungerande sjukvård till skillnad från oss. Här i Sverige härskar en skrämmande och underdånig tystnad. Ungefär så att när någon kliver upp några decimeter på ett podium och säger: "nu blir det så här" så säger folket ja och amen. Inom folkrörelsen, som tog sats i början av förra seklet, menade man att det finns ett gemensamt kulturarv liksom rättigheter i samhället som endast har varit förbehållet överklassen. Ett krav var nu att alla skulle få tillgång till detta kulturarv och större jämlikhet för övrigt. Men i slutet av samma sekel började allt vad man uppnått att rustas ned igen.  Eldsjälar inom folkbildningsrörelsen som Oscar "skägget" Olsson och  Rickard Sandler skulle vända sig i graven om de visste. Den senare var förresten statsminister en period, under 1925-26.
Vår nuvarande statsminister Reinfeldt skrev i yngre år boken "Det sovande folket" som jag inte läst men där han enligt uppgift ska ha visat sin människosyn mer öppet. Men om den blir en best-seller kanske folket vaknar?