Tödde, Mödde och zombieapokalypsen

Sanningen är enkel; det är lögnen som behöver skådespeleri. Som ingen kunde undvika att se i veckan som gått efter den "dåliga intervjun" med statsministern apropå gängskjutningarna i Malmö, där statsministern helt enkelt säger som det är. Till och med i motståndartidningen Expressen skrev Daniel Sjölin att kritiken mot Löfvén säger mer om kritikerna. "Vad trodde de att han skulle säga? Att det är invandrarnas fel, och nu jävlar tar jag min gamla skärbrännare och ger mig ut på Möllevångstorget?" Och i tidningen Arbetet menar Daniel Suhonen att Löfvén är korrekt och att problemet inte är intervjun utan att högern har tagit över problemformuleringsprivilegiet och vad som behöver tas upp på S krismöte är ett dåligt samhälle, ett perverst samtalsklimat och vad som behöver göras för att bryta högerns makt över tanken. (Kanske behöver man påminna om vad som faktiskt uträttats också, allt från att S minskat statsskulden man ärvde från borgarna till den minsta sen 70-talet och till att ha gett mest pengar till sjukvården i modern tid.)

Men från SD och M:s håll blir det rena zombieapokalypsen. På sociala medier dyker upp typer man inte trodde fanns och skriker om att avsätta regeringen och avrätta statsministern, och partiledaren Jimmy Åkesson uppför sig inte mycket bättre när han snuddar vid Hitlermanér i sitt hat mot Socialdemokraterna och till och med anklagar statsministern för bristande vård av cancersjuka. Dock var det ju Ulf Kristersson (M) som gjorde sig känd för att tvinga ut cancersjuka i arbete under sin tid som socialförsäkringsminister. Åkesson berömmer moderatledaren för att han "bett om ursäkt för Reinfeldts mjuka flyktingpolitik" och erbjuder samarbete med SD. "Jag finns här för dig", säger han och man måste sträcka sig efter spypåsen.
Kristersson i sin tur skryter med en sträng flyktingpolitik för att minska gängvåldet, och sätter därmed likhetstecken mellan flyktingar/invandrare och kriminella. Trots att den stora majoriteten av invandrare är lika hederliga som någonsin ursprungssvenskar. (Detsamma kan inte sägas om partiet SD där brottsstatistiken är högre bland själva ledamöterna än för invandrarna.)

SD:s väljare är ofta en sorglig skara av grundlurade arbetslösa, sjukpensionärer och pensionärer som röstar på ett parti som ytterligare vill försämra deras ekonomi. Ett parti som är till bara för invandringsfrågan när invandringen faktiskt minskat drastiskt borde rimligtvis inte ha någon framtid,  Förra året kom bara 5 procent flyktingar till Sydeuropas kuster jämfört med 2015 och antalet asylsökningar minskar mer i Sverige än i övriga Europa. (Och några klimatflyktingar lär de inte räkna med eftersom de förnekar klimathotet.) I dag har Sverige minst asylansökningar i Europa.

Kristersson och Åkesson är dagens Tödde och Mödde, där "det bidde en tummetott" eller ens det. Kristersson vill spara 10 miljarder på ytterligare strängare regler för sjukskrivna och Åkesson vill miljardminska Arbetsförmedlingens budget trots att detta leder till fler försörjningsstöd enligt uppgifter. Att det var den borgerliga alliansen som förstörde allt från posten och apoteken till arbetsförmedling och Försäkringskassan (bl a stupstocken) verkar glömt. Många går som zombier in i högerfällan, och Jimmy Åkesson ser sig som vinnare redan tre år före valet. Men han börjar bli smått däst i sin säkra förvissning och det är då han och partiet lever farligt. Högmod går före fall, kanske vaknar fler zombier än beräknat före nästa val.