En blogg om kemikalieintolerans som tabu i dagens samhälle!

söndag 29 september 2019

Konsten att må bra och dissa amatörpsykologi

Konsten att må bra - är konsten att inte må bra! Åtminstone inte för länge i taget... Det är nämligen funktionen bakom att vi överhuvudtaget finns kvar här. Våra hjärnor fungerar exakt likadant idag som på jägar- och samlartiden. De sabeltandade tigrarna har bytts ut mot till exempel galen trafik med livsfarliga, ibland drograttfulla förare och istället för att fastna i ett träsk och frysa ihjäl riskerar vi långsam förgiftning i kemikaliesamhället. Det är fortfarande förenat med fara att stötas ut ur "sin stam", speciellt sedan nyliberalismen mer eller mindre avlöst socialdemokratin med många fler uteliggare som följd. Amatörpsykologerna som inbillar sig att det normala tillståndet är att tänka positivt kommer att sållas ut för detta befrämjar inte evolutionen.
I högerpopulistiska bloggar är just nu favorittemat att Greta "mår inte bra", och i sina fortlöpande, ömkliga försök att stoppa henne har någon t o m gjort en orosanmälan till Socialen! Jag skulle hellre tippa att de högerpopulistiska bloggarna mår ännu sämre, eftersom de ständigt måste vräka ur sig hat mot allt snart sagt allt. Detta är ju heller inget som främjar evolutionen utan verkar för det mesta handla om lågpannade individer oförmögna till logiskt tänkande. Det är faktiskt lite samma sak som hos vårdapparaten idag; svårigheten att få fakta om miljörelaterad sjukdom förstådd, då den måste anpassas till deras lilla föråldrade fyrkant av begreppsvärld. I deras värld betyder förgiftning att någon råkat få i sig arsenik eller cyankalium, men vår nutida värld är förgiftningen av organismen en mer kronisk art.

Dock kan nyliberala och högerextrema få svårt att stoppa klimatrörelsen. I fredags den 27 september avrundades den globala klimatveckan i 1 116 länder, och till och med i Karlstad där för ett halvår sedan några få ungdomar klimatstrejkade och blev hånade av vuxna, var nu en folkmassa samlad runt Fredsstatyn på Stora torget för en klimatmanifestation. Med fanns en forskare på miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, Helén Williams, som sedan 1992 kämpat i motvind för att sprida kunskap om klimathotet. Det är där personer som Greta gör nytta! Många har ondgjort sig över Gretas tal i FN, men retorikexperter världen över tycker det var ett bra tal, och hänvisar till retorikens tre pelare; logos (förnuft och logik), ethos (har med trovärdighet att göra) och pathos (att visa och väcka känslor). Retorikexperter menar att Greta förut mest har använt sig av torra fakta, men nu med hjälp av pathos kommer hon att erövra ännu fler.

Apropå må bra eller inte; adhd är egentligen en perfekt fungerande hjärna utvecklad för
jägarsamhället enligt boken Skärmhjärnan av psykiatriöverläkaren Anders Hansen. Det är inte hjärnan utan samhället det är fel på, menar han. Till exempel är det inte normalt att sitta stilla i en skolbänk hela dagarna. Roligt att det finns någon framsynt även i den branschen, annars är ju psykiatrin känd för att leva kvar i samma fördomar som för hundra år sedan. På tal om det såg jag till min fasa en gång att en elakartad person jag kände igen från skolans värld hade utbildat sig till ett jobb inom psykiatrin. En helg hade hon bitit sig fast i en lokal grupp på sociala medier och öst galla över sin gamla hemort och skällde ut alla ortsbor som introverta och som "bodde kvar" på orten. Själv hade hon minsann flyttat, och gick på så att man kunde tro det gällde New York eller Kapstaden - så hade hon i själva verket flyttat 15 mil bort till en liten, liknande landsortsstad. Lite skrämmande också att en psykiatriutbildad klassar introvert som mindre värt än extrovert. Läser just Anna-Karin Palms biografi över Selma Lagerlöf (Jag vill sätta världen i rörelse) där hon framhåller att Lagerlöfs enorma självförtroende och framgång bottnade att hon var introvert och därmed inte så beroende av yttre gillande. Hon hämtade sitt värde och självförtroende inifrån, vilket gjorde att hon klarade sig som ensam kvinnlig författare mot ett helt (inte sällan avundsjukt och aggressivt) patriarkat av manliga recensenter, förläggare och småningom Svenska Akademien.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar