Ett par forskare, Christakis och Fowler, menar att allt vi gör och säger tenderar att spridas vidare och "smitta" i tre steg från oss själva. Om din väns vän slutar röka eller din väns väns vän går upp i vikt, sprids det genom nätverket och påverkar även dig. "The Three Degrees of Influence", som de kallar detta är på gott och ont. Dagens sommarpratare i radion Åsa Wikforss, hon också forskare, berättar om ytterligare en annan forskare som ville göra ett experiment för att se ifall vetenskapsjournalister bryr sig om att läsa forskningsrapporterna de skriver om. Så han hittade på att mörk choklad sänker kolesterolet i blodet och bl a "gör oss lyckliga". Det fick en enorm genomslagskraft, och folk åt mörk choklad som aldrig förr. Det här gick förstås jag också på, och till den grad att jag numera inte kan äta annat än mörk choklad eftersom jag tycker den ljusa "känns onyttig". Ingen stor sak för all del; det finns skadligare påhitt som sprids ännu snabbare. T ex USA:s president Trumps lögner, senast när han skällde om att Tyskland gör sig beroende av Ryssland till 75 % när det gäller energiförsörjningen. När det i själva verket bara är 5 % av gas från Ryssland man använder. Eller hans skrävlade att göra en billigare och bättre sjukförsäkring än Obama: nu står 32 miljoner människor utanför försäkringen.
Det borde kanske finns ett körkort för att få rösta, dvs. krävas en enkel koll på att röstarna har satt sig in i åtminstone det mest grundläggande som varje parti står för. "Halleluja, SD har ökat ännu mer", skrev en invandrad flicka på Facebook. "Ja, rösta du på SD så får du en enkel biljett hem till Tjottaheiti", svarade jag förstås inte. Men det är skrämmande hur lite folk verkar veta om vad de röstar på. Enligt en undersökning skulle 28 % av Sveriges företagare kunna tänka sig att rösta på SD, partiet som vill gå ur EU. Alltså emot sina egna intressen, eftersom 75 % av handelsexporten är inom EU (och exporten är 50 % av BNP). Högerpartier är heller inte, och har aldrig varit, för folket. Socialdemokraterna som av underlig anledning (eller se The Tree Degree of Influence?) verkar hatas på nätet, har gjort skillnad för låginkomsttagande barnfamiljer och i ett rödgrönt samarbete på riks- och kommunnivå höjt barnbidraget, infört glasögonbidrag för alla barn, gjort att läkemedel och vård är gratis för alla barn och att ungar över hela landet åker gratis kollektivtrafik i sommar. Medan SD och andra högerpartier enbart är intresserade av hur mycket mer pengar de kan föra över från fattiga till rika samt skapar en obehaglig "vi- och dom"-känsla.
En av mina favoritförfattare är Åsa Moberg. Minns henne från ett föredrag här i trakten på den tiden hon åkte på antikärnkraftturnéer. "Den här boken är bra, köp den", sade hon. "Det är visserligen jag själv som skrivit den, men den är bra." Och det var den förstås, liksom hennes böcker brukar vara. Hon har hängt med noga i vad som händer i världen under ganska många decennier nu, inte minst genom sin vana att nästan dygnet runt lyssna på radio här hemma och utomlands. Hon tycker sig se en tidsanda i alla olika epoker, som rullar på utan hänsyn till vad enskilda individer tycker och menar att samhällsutvecklingen verkar följa sin egen naturlag. Om en maktapparat vill stå emot tidsandan krävs stora resurser, och försöken misslyckas ofta ändå, menar hon. "Det kan inte vara enskilda regeringar eller system som styr utvecklingen, det är större ekonomiska och demografiska vågor som sköljer över alla samhällen." Men här skulle man vilja påpeka att inget sker av sig självt; allt har en orsak och verkan och det kan ibland vara en ganska liten sten som sätter saker i rullning, se exemplet ovan med chokladen. Den våg av ganska mörka politiska krafter som rullat igång t ex i Sverige och USA är jag övertygad om att den kan hejdas i tid om man vill, eller också kommer den att rulla på och orsaka all den skada den i sin tur vill, för att sedan själv tvingas dö och ersättas av motkrafter som alltid i historien.
*Lånade rubriken från ett kapitel i Gunnel Ryners bok Den lata vägen..., där hon bl a skriver om Christakis och Fowlers teori. Boken handlar om hur miljön omkring människor och djur har större betydelse än man tror. Ett exempel är hur forskare på 60-talet ansåg att möss föredrar morfin framför vatten. Mössen var placerade var för sig i små burar. Resultatet ifrågasattes av forskare under 70-talet då man gjorde experimentet med råttor i stora burar där det fanns gungor, labyrinter och en massa ost plus andra råttor att leka med. Ingen råtta i studien föredrog morfin framför vatten.
fredag 13 juli 2018
lördag 7 juli 2018
Om smygandets konst och tankeinvaliditet
Smygandets konst enligt Carlos Castaneda handlar om att smyga på sig själv för att avslöja och utrota dåliga vanor och fördomar. När han säger att en krigare måste vara otadlig är det inte ett konventionellt krig han anspelar på utan kriget mot individens egen dumhet, omedvetenhet och mönster som hindrar personen från att se klart på världen. Men just nu tillämpas ett annat och mycket sämre sorts smygande i samhället, en svartkonst där avsikten är att människor ska låta sig luras av ett långsamt normaliserande av human nedrustning. Den politiska högern går i fotspåren från 1939 med sitt larmande om ökat våld (där siffrorna från 2012 - 2017 i verkligheten inte visar på ökat våld) och demonisering av allt "främmande". Allt för att dupera befolkningen och under tiden smygdemolera demokratin. Högerextremister säger sig representera "det svenska" medan de i själva verket ofta är bulvaner för utländska intressen.
Men Arman Teimouri, liberal kommunikationschef och riksdagskandidat, säger: "Men för den som känner att minnet sviker kommer här en kort historielektion: Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti som grundades 1988 ur den rasistiska kampanjorganisationen BSS, Bevara Sverige Svenskt. Men är Sverigedemokraterna i dag ett nytt parti med nya värderingar? Nej, nej och åter nej. De har helt enkelt genom kommunikativa verktyg lyckats förändra den yttre bilden av partiet. Den inre bilden lyser dock lika brunt som den alltid har gjort. Tillhör du skaran 15-25 % av befolkningen som kan tänka sig att rösta på SD, men du ser dig inte som rasist? Grattis, för det är precis det hjärnorna bakom SD vill att du ska känna."
Det är inte bara i Almedalen som nazister smugits in som någons sorts naturlig del av demokratin fast de vill utrota den (blir kanske IS en del av sällskapen där nästa år?), utan vi utsätts ständigt för påverkan, ibland subliminal som i exemplen med kritiken av banksystemet. Låter ju bra, tänkte många men det visade sig kanske inte så mycket vara banksystemet utan judarna som ansågs ligga bakom systemet man ville åt, och personen bakom spridningen är en numera ganska känd förintelseförnekare.
Alla dessa smygbudskap blir ju lätta att avslöja i efterhand, men under tiden folk låter sig påverkas drabbas de av en tankeinvaliditet, som kosmologen Martinus kallar det, när man tänker och agerar med hjälp av falska föreställningar. Man behöver vara lika försiktig med den kosmiska kemin som man är med fysiska sprängämnen, menade Martinus, för individer som sprider de mörka tankeklimaten dras ner i en själslig, mörk spiral och riskerar att sluta sina dagar på mentalsjukhuset.
Ett annat område där mörker råder idag är hur kropp och psyke påverkas av mögel i t ex boendet eller på jobbet. Kunskapen har försämrats explosionsartat. Ingen informerar längre vårdpersonal om hur mögelsporerna påverkar människokroppen, säger en arbetsmiljöansvarig vid GS-facket i en artikel: "Vi är några få kvar i landet som har kvar kunskapen". Mögeltoxiner förgiftar helt enkelt kroppen och vissa av dem är direkt cancerframkallande. Tyvärr sätter många läkare sin prestige framför att vilja lära sig.
Kanske finns det rentav ett samband mellan mögelförgiftade hjärnor och den tankeinvaliditet som får människor att upprepa gamla, dåliga politiska mönster som inte fungerade förra gången heller?
Men Arman Teimouri, liberal kommunikationschef och riksdagskandidat, säger: "Men för den som känner att minnet sviker kommer här en kort historielektion: Sverigedemokraterna är ett enfrågeparti som grundades 1988 ur den rasistiska kampanjorganisationen BSS, Bevara Sverige Svenskt. Men är Sverigedemokraterna i dag ett nytt parti med nya värderingar? Nej, nej och åter nej. De har helt enkelt genom kommunikativa verktyg lyckats förändra den yttre bilden av partiet. Den inre bilden lyser dock lika brunt som den alltid har gjort. Tillhör du skaran 15-25 % av befolkningen som kan tänka sig att rösta på SD, men du ser dig inte som rasist? Grattis, för det är precis det hjärnorna bakom SD vill att du ska känna."
Det är inte bara i Almedalen som nazister smugits in som någons sorts naturlig del av demokratin fast de vill utrota den (blir kanske IS en del av sällskapen där nästa år?), utan vi utsätts ständigt för påverkan, ibland subliminal som i exemplen med kritiken av banksystemet. Låter ju bra, tänkte många men det visade sig kanske inte så mycket vara banksystemet utan judarna som ansågs ligga bakom systemet man ville åt, och personen bakom spridningen är en numera ganska känd förintelseförnekare.
Alla dessa smygbudskap blir ju lätta att avslöja i efterhand, men under tiden folk låter sig påverkas drabbas de av en tankeinvaliditet, som kosmologen Martinus kallar det, när man tänker och agerar med hjälp av falska föreställningar. Man behöver vara lika försiktig med den kosmiska kemin som man är med fysiska sprängämnen, menade Martinus, för individer som sprider de mörka tankeklimaten dras ner i en själslig, mörk spiral och riskerar att sluta sina dagar på mentalsjukhuset.
Ett annat område där mörker råder idag är hur kropp och psyke påverkas av mögel i t ex boendet eller på jobbet. Kunskapen har försämrats explosionsartat. Ingen informerar längre vårdpersonal om hur mögelsporerna påverkar människokroppen, säger en arbetsmiljöansvarig vid GS-facket i en artikel: "Vi är några få kvar i landet som har kvar kunskapen". Mögeltoxiner förgiftar helt enkelt kroppen och vissa av dem är direkt cancerframkallande. Tyvärr sätter många läkare sin prestige framför att vilja lära sig.
Kanske finns det rentav ett samband mellan mögelförgiftade hjärnor och den tankeinvaliditet som får människor att upprepa gamla, dåliga politiska mönster som inte fungerade förra gången heller?
måndag 2 juli 2018
Politik och karma
Ens öde är en spegling av vad man gör mot andra, säger Martinus. Det mentala klimat som blommat upp till följd av mentaliteten hos t ex Trump i USA och (SD) Sverigedemokrater i Sverige har uppmuntrat folk som inte tänker på följderna ens för sig själva av det de bidrar till. Beteenden och verbala övergrepp i sociala medier kommer förstås att slå tillbaka som en våg förr eller senare. En stor karmavåg kommer att drabba oss under första delen av 2000-talet som konsekvenser efter andra världskriget menar Martinus, och de gamla nazisterna som dog kommer att återfödas för att "i en sista krampryckning försöka ta makten" men slås ned slutgiltigt. (Kanske är det detta vi börjat se nu.)
På samma sätt kommer västvärldens ekonomi att kollapsa till förmån för ett rättvisare system till fördel för klotet. Den form av ekonomi vi har nu är en falsk variant av affärsprincipen som bygger på att försöka få mer än man ger; med andra ord att roffa åt sig. Den äkta affärsprincipen består i ett jämlikt byte, menar Martinus. Kommunismen är den renaste och högsta formen av politiskt system, och "Jesus var den första och största kommunisten" skriver han i Livets bok (del 4). Vi vet ju alla att psykopater som bl a Stalin förvanskat kommunismen och skrämt många, men det beror på att det oftast är primitiva och ointellektuella personer som dras till makten. Mer utvecklade och fredligt lagda personer är sällan intresserade av att ha stor makt. De fascistiska och odemokratiska ledarna bryter mot universums princip eftersom de hindrar utvecklingen och håller människor nere. Martinus beskriver det som att dessa ledare inte unnar folket vad de inte själva kan förstå och därför motarbetar och förföljer högt utvecklade personer inom vetenskap, konst och politik som skulle kunna föra mänsklighetens utveckling framåt. Därför är alltid odemokratiska system bakåtsträvande och leder aldrig till mer än umbäranden och lidande för folken och bara en kortvarig "seger" för dess ledare.
Det finns inget perfekt politiskt parti idag, men det finns partier som ser mer till helheten än andra liksom det finns partier som dras mer till det egoistiska och rentav våldsbejakande hållet än andra. Vänsterpartiet har kommit med bra förslag t ex om en nationell satsning med 6 timmars arbetsdag under 3 år som därefter ska utvärderas hur det fungerat. Av detta har man inte sett mycket i media, där som vanligt rubrikerna översvämmar med "cirkusen" från SD och alliansen. Och likaså att Socialdemokraterna har i tysthet sopat upp och börjat ta steg i riktning till förbättringar till förmån för en helhet av befolkningen. De som nu däremot vill vända utvecklingen enbart till förmån för de som redan har det bra kan inte göra det av annat än själviskhet och illvilja mot andra. Det har också talats ganska tyst om att där de borgerliga med Moderaterna i spetsen skaffade oss ett underskott på 60 miljarder under sin tid fram till 2014, har nuvarande regering med S (Socialdemokraterna) i spetsen nu istället ca 90 miljarder i överskott. (Och det har varit likadant varje gång efter att borgarna styrt.) Vad vill vi se i backspegeln efter nästa mandatperiod?
På samma sätt kommer västvärldens ekonomi att kollapsa till förmån för ett rättvisare system till fördel för klotet. Den form av ekonomi vi har nu är en falsk variant av affärsprincipen som bygger på att försöka få mer än man ger; med andra ord att roffa åt sig. Den äkta affärsprincipen består i ett jämlikt byte, menar Martinus. Kommunismen är den renaste och högsta formen av politiskt system, och "Jesus var den första och största kommunisten" skriver han i Livets bok (del 4). Vi vet ju alla att psykopater som bl a Stalin förvanskat kommunismen och skrämt många, men det beror på att det oftast är primitiva och ointellektuella personer som dras till makten. Mer utvecklade och fredligt lagda personer är sällan intresserade av att ha stor makt. De fascistiska och odemokratiska ledarna bryter mot universums princip eftersom de hindrar utvecklingen och håller människor nere. Martinus beskriver det som att dessa ledare inte unnar folket vad de inte själva kan förstå och därför motarbetar och förföljer högt utvecklade personer inom vetenskap, konst och politik som skulle kunna föra mänsklighetens utveckling framåt. Därför är alltid odemokratiska system bakåtsträvande och leder aldrig till mer än umbäranden och lidande för folken och bara en kortvarig "seger" för dess ledare.
Det finns inget perfekt politiskt parti idag, men det finns partier som ser mer till helheten än andra liksom det finns partier som dras mer till det egoistiska och rentav våldsbejakande hållet än andra. Vänsterpartiet har kommit med bra förslag t ex om en nationell satsning med 6 timmars arbetsdag under 3 år som därefter ska utvärderas hur det fungerat. Av detta har man inte sett mycket i media, där som vanligt rubrikerna översvämmar med "cirkusen" från SD och alliansen. Och likaså att Socialdemokraterna har i tysthet sopat upp och börjat ta steg i riktning till förbättringar till förmån för en helhet av befolkningen. De som nu däremot vill vända utvecklingen enbart till förmån för de som redan har det bra kan inte göra det av annat än själviskhet och illvilja mot andra. Det har också talats ganska tyst om att där de borgerliga med Moderaterna i spetsen skaffade oss ett underskott på 60 miljarder under sin tid fram till 2014, har nuvarande regering med S (Socialdemokraterna) i spetsen nu istället ca 90 miljarder i överskott. (Och det har varit likadant varje gång efter att borgarna styrt.) Vad vill vi se i backspegeln efter nästa mandatperiod?
torsdag 28 juni 2018
Svart på vitt inför valet 2018
Varför inte ta fram den gamla, hederliga tagelskjortan och piskan, alla självhatare, och låta projiceringsfesten i media vila för en stund? Moderaterna med den självhatande Ulf Kristersson i spetsen försöker dra bort 4,5 miljarder från sjukförsäkringen, men låter nu också piskan vina över miljön i städerna med förslaget att bilavgaserna ska få företräde framför barnens hälsa. Nej, gasa ihjäl underklassen på våra gator bara!
Men Jimmy Åkesson lurar mig inte: jag tror inte han hatar migrationspolitiken speciellt mycket då han mycket väl vet att bl a sjukvården skulle kollapsa utan den invandrade arbetskraften; utan precis som Trump i USA (där för övrigt grödorna i Kalifornien ruttnade i vår p g a att han skrämt iväg invandrarna som brukade ta hand om det arbetet) är hela cirkusen om flyktingar ett sätt att dölja vad man egentligen håller på med. Medan man piskat upp hatet mot flyktingar och utlänningar i allmänhet för att hålla befolkningen sysselsatt ett tag pågår bakom kulisserna planerna att flytta över all kontroll och pengar till de redan rika och förvandla resten av oss till deras obemedlade slavar. Om man ska tala om landsförrädare torde det handla om Sverigedemokrater som tar hjälp av ryska propagandasidor för att måla upp en så dålig bild av Sverige att SD framstår som räddarna i nöden, medan i verkligheten Sverige har bäst rykte i världen enligt senaste undersökningen från Reputation Institute. SD framstår alltmer som nyttiga idioter åt Ryssland som försöker skaffa sig en maktposition genom att skapa polarisering och splittring i andra näraliggande länder. (Fast i själva verket är SD:s makthavare inte så korkade, utan tänker sig säkert bli högt betalda fogdar åt Ryssland om det blir den stormakt man önskar bli.)
Sverigedemokraternas anhängare har ofta inte ens läst SD:s budgetförslag och brukar inte reagera över att SD:s stora intresse är skattelättnader för de rika, utan inbillar sig att bara invandrarna packar ihop kommer mer resurser att tillfalla dem. Men om de orkar lyfta blicken och läsa innantill så har SD röstat ner överhuvudtaget allt som gör en vanlig löntagares vardag dräglig. Man har till och med röstat nej till nollvision om dödsfall när det gäller arbetsplatsolyckor! Och vill i sin budget dra ner välfärden i landsting och kommuner, inte minst anslagen till vård och omsorg, med 53 miljarder mindre än vad vi har nu!
Man kan inte bygga ett lands styre på valdeltagares ressentiment, hat, lättjan att inte ha tagit in fakta och att ha missat själva poängen. Vakna upp och lukta på morgonkaffet!
Finns det egentligen något parti i dagens Sverige som är på folkets sida? Om man ids samla fakta så har Socialdemokraterna faktiskt uppfyllt 80 procent av sina vallöften (då ska man komma ihåg att de övriga röstades ner av SD och Alliansen) för steg i riktning till förbättringar för bl a arbetare, barn och pensionärer. Inte undra på att Löfvén som själv kommer från arbetarklassen hatas så innerligt av Sverigedemokrater, bl a där avslöjar de sitt förakt för löntagare och personer ur folket.
Socialdemokraterna går nu till val på 20 miljarder mer till välfärden i landsting och kommuner (jämför med SD som vill dra ner på detsamma med 53 miljarder!): med andra ord försökt sopa ihop skärvorna efter borgarnas 8 år vid makten och börjat bygga samhälle igen. Socialdemokraterna har också gett mest pengar till miljö och klimat i vår tid.
Tyvärr finns det i dagens läge inget parti som verkar ha kunskap om och respektera den växande del av befolkningen som är miljökänsliga, typ mögel, kemikalie- och elöverkänsliga. Det har inte nått fram ännu, men om man skulle hoppas på att ett parti som tog upp detta framöver skulle jag hellre tippa på ett parti som redan är humant inriktade och inte ett renodlat hat- eller överklassparti.
Förra veckan ringde en parfymerad Socialdemokrat på dörren, och fråge- och informationsfoldern han lämnade stank ännu värre av någon parfymerad produkt som fick det att sticka i huden och göra näsan täppt för resten av kvällen. "Nu röstar jag på SD", ropade jag. Fast självklart är det bara kunskap och information som hjälper, inte att rösta på pin kiv. Någon sade att man måste själv vara eller någon gång ha varit överkänslig för t ex parfymer för att kunna förstå vidden av det hela. Tyvärr kan sällan den typen av personer delta i politiska möten osv för det är alltid någon som "glömmer" att använda oparfymerade hygienprodukter.
Och tyvärr verkar vi inte ha ett miljöparti värt namnet. Gustav Fridolin har nyss kommit ut med en bok där han framhåller gamla självklarheter som stress och klassklyftor som en orsak till dagens sjukdomar och inget om miljö direkt, vilket skulle ha tillfört något mer, och boken verkar för övrigt mest bestå av gamla standardfraser av typen: "Sällan har vi varit så stressade, frustrerade och vilsna som nu. Och aldrig har det varit så viktigt att visa upp en perfekt yta. Vi vill engagera oss i världen, men vet inte hur, så istället engagerar vi oss i oss själva. Men är det verkligen den där köksrenoveringen eller det perfekta ljudet från hemmabion som gör oss lyckliga, ger oss mening i livet?"
Men Jimmy Åkesson lurar mig inte: jag tror inte han hatar migrationspolitiken speciellt mycket då han mycket väl vet att bl a sjukvården skulle kollapsa utan den invandrade arbetskraften; utan precis som Trump i USA (där för övrigt grödorna i Kalifornien ruttnade i vår p g a att han skrämt iväg invandrarna som brukade ta hand om det arbetet) är hela cirkusen om flyktingar ett sätt att dölja vad man egentligen håller på med. Medan man piskat upp hatet mot flyktingar och utlänningar i allmänhet för att hålla befolkningen sysselsatt ett tag pågår bakom kulisserna planerna att flytta över all kontroll och pengar till de redan rika och förvandla resten av oss till deras obemedlade slavar. Om man ska tala om landsförrädare torde det handla om Sverigedemokrater som tar hjälp av ryska propagandasidor för att måla upp en så dålig bild av Sverige att SD framstår som räddarna i nöden, medan i verkligheten Sverige har bäst rykte i världen enligt senaste undersökningen från Reputation Institute. SD framstår alltmer som nyttiga idioter åt Ryssland som försöker skaffa sig en maktposition genom att skapa polarisering och splittring i andra näraliggande länder. (Fast i själva verket är SD:s makthavare inte så korkade, utan tänker sig säkert bli högt betalda fogdar åt Ryssland om det blir den stormakt man önskar bli.)
Sverigedemokraternas anhängare har ofta inte ens läst SD:s budgetförslag och brukar inte reagera över att SD:s stora intresse är skattelättnader för de rika, utan inbillar sig att bara invandrarna packar ihop kommer mer resurser att tillfalla dem. Men om de orkar lyfta blicken och läsa innantill så har SD röstat ner överhuvudtaget allt som gör en vanlig löntagares vardag dräglig. Man har till och med röstat nej till nollvision om dödsfall när det gäller arbetsplatsolyckor! Och vill i sin budget dra ner välfärden i landsting och kommuner, inte minst anslagen till vård och omsorg, med 53 miljarder mindre än vad vi har nu!
Man kan inte bygga ett lands styre på valdeltagares ressentiment, hat, lättjan att inte ha tagit in fakta och att ha missat själva poängen. Vakna upp och lukta på morgonkaffet!Finns det egentligen något parti i dagens Sverige som är på folkets sida? Om man ids samla fakta så har Socialdemokraterna faktiskt uppfyllt 80 procent av sina vallöften (då ska man komma ihåg att de övriga röstades ner av SD och Alliansen) för steg i riktning till förbättringar för bl a arbetare, barn och pensionärer. Inte undra på att Löfvén som själv kommer från arbetarklassen hatas så innerligt av Sverigedemokrater, bl a där avslöjar de sitt förakt för löntagare och personer ur folket.
Socialdemokraterna går nu till val på 20 miljarder mer till välfärden i landsting och kommuner (jämför med SD som vill dra ner på detsamma med 53 miljarder!): med andra ord försökt sopa ihop skärvorna efter borgarnas 8 år vid makten och börjat bygga samhälle igen. Socialdemokraterna har också gett mest pengar till miljö och klimat i vår tid.
Tyvärr finns det i dagens läge inget parti som verkar ha kunskap om och respektera den växande del av befolkningen som är miljökänsliga, typ mögel, kemikalie- och elöverkänsliga. Det har inte nått fram ännu, men om man skulle hoppas på att ett parti som tog upp detta framöver skulle jag hellre tippa på ett parti som redan är humant inriktade och inte ett renodlat hat- eller överklassparti.
Förra veckan ringde en parfymerad Socialdemokrat på dörren, och fråge- och informationsfoldern han lämnade stank ännu värre av någon parfymerad produkt som fick det att sticka i huden och göra näsan täppt för resten av kvällen. "Nu röstar jag på SD", ropade jag. Fast självklart är det bara kunskap och information som hjälper, inte att rösta på pin kiv. Någon sade att man måste själv vara eller någon gång ha varit överkänslig för t ex parfymer för att kunna förstå vidden av det hela. Tyvärr kan sällan den typen av personer delta i politiska möten osv för det är alltid någon som "glömmer" att använda oparfymerade hygienprodukter.
Och tyvärr verkar vi inte ha ett miljöparti värt namnet. Gustav Fridolin har nyss kommit ut med en bok där han framhåller gamla självklarheter som stress och klassklyftor som en orsak till dagens sjukdomar och inget om miljö direkt, vilket skulle ha tillfört något mer, och boken verkar för övrigt mest bestå av gamla standardfraser av typen: "Sällan har vi varit så stressade, frustrerade och vilsna som nu. Och aldrig har det varit så viktigt att visa upp en perfekt yta. Vi vill engagera oss i världen, men vet inte hur, så istället engagerar vi oss i oss själva. Men är det verkligen den där köksrenoveringen eller det perfekta ljudet från hemmabion som gör oss lyckliga, ger oss mening i livet?"
måndag 11 juni 2018
Vilket är bäst "für alle" i valet 2018?
"Man ska inte diskutera partipolitik" hör man ibland, men de som brukar säga detta brukar vara personer vars politiska inriktning har något att dölja t ex att deras parti vill hålla kvar fattigdom och slaveri för vissa grupper (inte deras egna naturligtvis). Apropå det; "Moderater är onda", sade Peter Wahlbeck (möjligtvis i TV-projektet Für Alle på 90-talet eller kanske senare) och visst lyser väl det onda fram bakom Ulf Kristerssons trevlighetsmask. Hans projekt är att montera ner välfärden i namn av frihet och marknadsekonomi, och redan under hans tid som socialförsäkringsminister sade han saker som att arbetslösa behöver inte ha egen bostad, och nu vill han och hans gelikar återinföra stupstocken i sjukförsäkringen. Men politik måste alltid handla om helheten och inte bara om en själv. Annars vore det som om vi satt i ena änden av en väv som höll på att repas upp i den andra och tro att vi skulle klara oss ändå.
Tillväxt och vinst har hittills varit viktigare än miljön för de stora partierna. S (Socialdemokraterna) har en materialistisk syn och värderar saker man kan ta på; bil, villa osv men även begreppen jobb och trygghet. Man tolererar kungahuset och kyrkan som krimskrams man kan stå ut med. Alla partier hanterar de stora linjerna och som individ kan man ha oturen att komma i kläm. Men när det handlar om övergrepp från myndigheter brukar det röra sig om individer som är olämpliga på sitt jobb och inte bero på vilket parti som styr (om det inte rör sig om rena fascist- eller nazistpartier förstås). Alla jag någonsin känt som röstat på SD (Sverigedemokraterna) har gjort det på pin kiv eller av hämnd- och förstörelselusta för att de upplevt sig förbisedda, nedvärderade och trampade på av samhället på endera sättet. Hatet de ger uttryck för på sociala medier vittnar om detta. "Offerkoftan" är ett attribut som inte sällan använts av ledarna för att få gehör hos denna grupp, Svansen av röstare utnyttjas av partiets ledare och makthavare som inte ger något tillbaka.
Hans Lödén, statsvetare i Karlstad, skriver att man måste ha perspektiv när det gäller opinionsunder sökningar. Häromdagen hade Värmlands Folkblad rubriken "S störtdyker och SD ökar lika mycket", vilket får honom att undra: jämfört med vad? Man hade jämfört med den i november 2017. En intressantare jämförelse är den från 2015. Då fick S 27,9 % och SD 19,9 %. 2018 får S 28,3 och SD 18,5 %. Jämfört med då migrationsfrågan var som allra hetast har alltså S gått fram och SD tappat, säger Hans Lödén. En annan falsk rubriksättare för inte länge sen var före detta journalisten Elisabet Höglund som inte verkar så noga med källgranskningen längre. Hon påstod att de av S utlovade 600 kr per månad till pensionärer skulle bli till 0 kronor i slutändan när de ätits upp av marginalkostnader bl a skatt, och att hon "räknat på fingrarna" att det var så. Men i Folkbladet på nätet avslöjas hon av Susanne Sjöstedt som visar att Höglund inte är så bra på fingerräkning trots allt. Hon hade också bollat med pensionärernas netto- i stället för den bruttoinkomst som skatten skulle dras på.
Ifall jag röstar på S i höst är det inte främst av "tacksamhetsskuld från förr" t ex att vi överhuvudtaget har fått rätt till semester och sjukvård utan främst för att bra saker har gjorts under mandatperioden och för att det behövs mer tid att hinna göra fler bra saker.
Statsskulden är den lägsta på 30 år
ungdomsarbetslösheten den lägsta på 17 år
Fas 3 har tagits bort
250 000 nya jobb har skapats
välfärden har fått 100 000 nya anställda
barnbidraget har höjts
pensionärerna har fått lägre skatt och högre bostadstillägg (vilket alltså inte "äts upp" á la Elisabet Höglunds blogg),
Palestina har erkänts
och man får inte glömma bra förslag i S budget som röstades ned av SD och alliansen.
Däremot i SD:s budgetförslag för 2018 skulle 53 miljarder (!) dras bort från välfärden i landsting och kommuner. Det har varit ganska tyst om det, men förslaget är talande i sig.
Sen finns förstås en massa småpartier, om man vågar köpa grisen i säcken. Själv är jag smått skeptisk till alla som har ord som "Fri" eller "Fria" i sina namn; det påminner lite för mycket om överskylande namn som Paradiset och Solgläntan på långvårdsavdelningar...
Tillväxt och vinst har hittills varit viktigare än miljön för de stora partierna. S (Socialdemokraterna) har en materialistisk syn och värderar saker man kan ta på; bil, villa osv men även begreppen jobb och trygghet. Man tolererar kungahuset och kyrkan som krimskrams man kan stå ut med. Alla partier hanterar de stora linjerna och som individ kan man ha oturen att komma i kläm. Men när det handlar om övergrepp från myndigheter brukar det röra sig om individer som är olämpliga på sitt jobb och inte bero på vilket parti som styr (om det inte rör sig om rena fascist- eller nazistpartier förstås). Alla jag någonsin känt som röstat på SD (Sverigedemokraterna) har gjort det på pin kiv eller av hämnd- och förstörelselusta för att de upplevt sig förbisedda, nedvärderade och trampade på av samhället på endera sättet. Hatet de ger uttryck för på sociala medier vittnar om detta. "Offerkoftan" är ett attribut som inte sällan använts av ledarna för att få gehör hos denna grupp, Svansen av röstare utnyttjas av partiets ledare och makthavare som inte ger något tillbaka.
Hans Lödén, statsvetare i Karlstad, skriver att man måste ha perspektiv när det gäller opinionsunder sökningar. Häromdagen hade Värmlands Folkblad rubriken "S störtdyker och SD ökar lika mycket", vilket får honom att undra: jämfört med vad? Man hade jämfört med den i november 2017. En intressantare jämförelse är den från 2015. Då fick S 27,9 % och SD 19,9 %. 2018 får S 28,3 och SD 18,5 %. Jämfört med då migrationsfrågan var som allra hetast har alltså S gått fram och SD tappat, säger Hans Lödén. En annan falsk rubriksättare för inte länge sen var före detta journalisten Elisabet Höglund som inte verkar så noga med källgranskningen längre. Hon påstod att de av S utlovade 600 kr per månad till pensionärer skulle bli till 0 kronor i slutändan när de ätits upp av marginalkostnader bl a skatt, och att hon "räknat på fingrarna" att det var så. Men i Folkbladet på nätet avslöjas hon av Susanne Sjöstedt som visar att Höglund inte är så bra på fingerräkning trots allt. Hon hade också bollat med pensionärernas netto- i stället för den bruttoinkomst som skatten skulle dras på.
Ifall jag röstar på S i höst är det inte främst av "tacksamhetsskuld från förr" t ex att vi överhuvudtaget har fått rätt till semester och sjukvård utan främst för att bra saker har gjorts under mandatperioden och för att det behövs mer tid att hinna göra fler bra saker.
Statsskulden är den lägsta på 30 år
ungdomsarbetslösheten den lägsta på 17 år
Fas 3 har tagits bort
250 000 nya jobb har skapats
välfärden har fått 100 000 nya anställda
barnbidraget har höjts
pensionärerna har fått lägre skatt och högre bostadstillägg (vilket alltså inte "äts upp" á la Elisabet Höglunds blogg),
Palestina har erkänts
och man får inte glömma bra förslag i S budget som röstades ned av SD och alliansen.
Däremot i SD:s budgetförslag för 2018 skulle 53 miljarder (!) dras bort från välfärden i landsting och kommuner. Det har varit ganska tyst om det, men förslaget är talande i sig.
Sen finns förstås en massa småpartier, om man vågar köpa grisen i säcken. Själv är jag smått skeptisk till alla som har ord som "Fri" eller "Fria" i sina namn; det påminner lite för mycket om överskylande namn som Paradiset och Solgläntan på långvårdsavdelningar...
lördag 2 juni 2018
Pollen, drömtydning och maskrosvin (och några zombier)
Följ ett råd ur kallpratets vett- och etiketthandbok, ber Tobias Holmgren (värmländsk krönikör m m) och bara titta på din medmänniskas ansikte nästa gång du försöker berätta om vad du drömt när du sov. Om personen då inte besvärat tittar bort eller kväver en gäspning är den förmodligen fullblodspsykopat. - Att återberätta drömmar borde ha samma skämsfaktor som "jag var så packad att jag kräktes i bidén". Detta för att när vi drömmer hyperstimuleras samma del av hjärnan som börjar arbeta övertid vid en dos kokain.
Där skulle han gissningsvis hålla med Martinus, enligt vilken drömmar är skräp som blir över när hjärnan rensar ut sitt överflöd när vi sover. Att pyssla med att försöka tyda drömmar är som att rota runt i skräptunnan. "Psykologins fader"Sigmund Freud däremot pysslade mycket med sina patienters drömmar. Han skrev också en bok som heter "Drömtydning", där saker och ting bl a lika gärna kunde betyda motsatsen till vad de var i drömmen. Frågan är om hans patienter blev något bättre eller om de blev ännu tokigare...?
Men nu ska jag trotsa skämsfaktorn enligt Tobias Holmgren och berätta en dröm: En person jag en gång i tiden gick en kurs med (vi kan kalla honom Johan för han hette det om jag inte minns fel) sökte upp mig för att jag sagts ha en stärkande hälsodryck hemma. (Vilket jag inte har i verkligheten, kanske det är bäst att inflika.) Flaskan med innehåll påminde om ett maskrosvin jag gjorde en gång i tiden. (Inte speciellt gott och heller inte lagligt eftersom det var för starkt, receptet var egentligen bara avsett som kuriosa men en f d svärmor och hennes syster blev på väldigt gott humör och fick röda rosor på kinderna.) Johan drack snabbt av hälsodrycken för han såg verkligen ut att behöva den och hällde upp lite att ta med i en egen flaska. - Äsch, ta mer, sade jag. Häll upp ordentligt! Just då råkade jag titta upp mot fönstret och där stor två jättelånga och verkligen smala figurer klädda i långa, svarta rockar: det var en zombie med fästmö (!) och de var så långa att de kunde titta ner på oss från de övre fönsterluckorna. Deras döda ansikten lyckades ändå flina och de hade kommit för att äta oss eller ta vår energi, eller vad det är zombier nu brukar göra. Det fiffiga med drömmar är att man kan välja både platser och tidsrymder lite efter behag, och vi sprang in till farmors lägenhet som plötsligt fanns där fast hon varit död i minst 40 år. På vägen dit sprang vi förbi några släktingar som inte ens var påtänkta på farmors tid och jag ropade "Vampyrer! (För att jag hann tänka att det är lättare att uppfatta än om jag skulle sagt "zombier") "Göm er i linneskåpet!" Drömmen slutade där, med gott slut antar jag för det brukade vara ett säkert ställe att gömma sig på. Tyd det, den som kan!
Men om man helt fräckt skulle göra som Freud gjorde ibland och kasta om betydelsen så kanske de långa, smala zombierna i själva verket symboliserar de "hotfulla", runda små pollenkorn som jag barrikaderat fönstren och balkongdörr mot de senaste veckorna. Det senare ett väldigt bra råd; har klarat pollensäsongen ovanligt bra (peppar, peppar...) i år genom att inte ha öppet annat än ett fönster med pollennät och inte vädra kuddar och täcken under värsta tiden. Men drycken då? Enligt Anna-Lena Vikström, värmländsk sierska som skrivit ett drömlexikon, behöver inte drömmar vara märkligare än att man faktiskt kan vara törstig när man dricker något i en dröm. Vilket nog de flesta är nu, den längsta och varmaste försommar i maj och kanske juni sedan 1889.
Där skulle han gissningsvis hålla med Martinus, enligt vilken drömmar är skräp som blir över när hjärnan rensar ut sitt överflöd när vi sover. Att pyssla med att försöka tyda drömmar är som att rota runt i skräptunnan. "Psykologins fader"Sigmund Freud däremot pysslade mycket med sina patienters drömmar. Han skrev också en bok som heter "Drömtydning", där saker och ting bl a lika gärna kunde betyda motsatsen till vad de var i drömmen. Frågan är om hans patienter blev något bättre eller om de blev ännu tokigare...?
Men nu ska jag trotsa skämsfaktorn enligt Tobias Holmgren och berätta en dröm: En person jag en gång i tiden gick en kurs med (vi kan kalla honom Johan för han hette det om jag inte minns fel) sökte upp mig för att jag sagts ha en stärkande hälsodryck hemma. (Vilket jag inte har i verkligheten, kanske det är bäst att inflika.) Flaskan med innehåll påminde om ett maskrosvin jag gjorde en gång i tiden. (Inte speciellt gott och heller inte lagligt eftersom det var för starkt, receptet var egentligen bara avsett som kuriosa men en f d svärmor och hennes syster blev på väldigt gott humör och fick röda rosor på kinderna.) Johan drack snabbt av hälsodrycken för han såg verkligen ut att behöva den och hällde upp lite att ta med i en egen flaska. - Äsch, ta mer, sade jag. Häll upp ordentligt! Just då råkade jag titta upp mot fönstret och där stor två jättelånga och verkligen smala figurer klädda i långa, svarta rockar: det var en zombie med fästmö (!) och de var så långa att de kunde titta ner på oss från de övre fönsterluckorna. Deras döda ansikten lyckades ändå flina och de hade kommit för att äta oss eller ta vår energi, eller vad det är zombier nu brukar göra. Det fiffiga med drömmar är att man kan välja både platser och tidsrymder lite efter behag, och vi sprang in till farmors lägenhet som plötsligt fanns där fast hon varit död i minst 40 år. På vägen dit sprang vi förbi några släktingar som inte ens var påtänkta på farmors tid och jag ropade "Vampyrer! (För att jag hann tänka att det är lättare att uppfatta än om jag skulle sagt "zombier") "Göm er i linneskåpet!" Drömmen slutade där, med gott slut antar jag för det brukade vara ett säkert ställe att gömma sig på. Tyd det, den som kan!
Men om man helt fräckt skulle göra som Freud gjorde ibland och kasta om betydelsen så kanske de långa, smala zombierna i själva verket symboliserar de "hotfulla", runda små pollenkorn som jag barrikaderat fönstren och balkongdörr mot de senaste veckorna. Det senare ett väldigt bra råd; har klarat pollensäsongen ovanligt bra (peppar, peppar...) i år genom att inte ha öppet annat än ett fönster med pollennät och inte vädra kuddar och täcken under värsta tiden. Men drycken då? Enligt Anna-Lena Vikström, värmländsk sierska som skrivit ett drömlexikon, behöver inte drömmar vara märkligare än att man faktiskt kan vara törstig när man dricker något i en dröm. Vilket nog de flesta är nu, den längsta och varmaste försommar i maj och kanske juni sedan 1889.
lördag 5 maj 2018
Framgång, det objektiva korrelatet och Avicii
Man inser att man blivit gammal när folk och tidningsrubriker förra veckan ropade: "Avicii är död" och jag undrade "vem fan är det?" Jag levde ju fortfarande kvar i föreställningen sen typ 50 år tillbaka om Mick Jagger, 74 år, som steppar med höga knäuppdragningar som högsta formen för sofistikerat artisteri. Men det är ju aldrig försent att lära känna en ny konstnär eller artist eller för den delen vem som helst som publicerat sig, efter döden, vilken i sig förresten lär vara västerlandets största bluff. (Om folk visste hur trevligt det är att vara död skulle ingen vilja leva, menade den danske kosmologen Martinus som också menade att döden i själva verket är den ultimata semestern där människor och djur m fl får alla sina önskningar uppfyllda. Det senare i så hög grad att vissa blir snabbt uttråkade och vill tillbaka till det tröguppfyllda, materiella livet i en ny inkarnation så snart de kan för att möta nya utmaningar.) Jag ser därför dokumentärfilmen True Stories om Avicii för att bättra på min skamfilade allmänbildning på området. Man kommer kanske att tänka på "det objektiva korrelatet" dvs T S Eliots teori för hur man ska kunna nå och uttrycka sanningen om det inre landskapet eller "begravda livet" genom att upphöja det till en allmängiltig och objektiv form. Många kan identifiera sig med världsstjärnan reducerad till ett objekt i sjukhussängen där han inser att hans "vänner" dvs manager och crew inte bryr sig ett dyft om hans välbefinnande utan bara den mån de kan få ut något av honom, och där han även är omgiven av läkare och vårdpersonal som proppar i honom 20 olika mediciner som inte ens är lämpliga att ta tillsammans, men vad bryr sig de om det. Läkaren säger att det är farligt att ge sig ut på turnéliv med hans form av sjukdom, "men ifall du vill göra det kan vi skriva ut mer smärtstillande medicin till dig". När det enda han skulle behövt var en medicinsk auktoritet som sagt ifrån att "han inte får". Och där satt managern Arash som en gam och spred dåligt samvete över hur mycket pengar han skulle förlora och att man måste tänka på pengar i första hand. (Gissar att han får en del näthat efter filmen...)
Fortfarande ganska många år efter Förintelsen fanns det människor, inte minst bland poeter och författare, som tog livet av sig, men deras anhöriga menade att det var inte självmord utan mord eftersom den sortens utbrändhet som deras upplevelser lett till inte bara försvinner. Numera finns det forskning på att svår stress kan ge fysiska hjärnskador som inte går över genom att bara "vila". Men det gäller ju inte enbart konstnärer och artister utan kan lika gärna vara s k vanligt folk som exempelvis blivit utbrända av ständig tillgänglighet för att stressa ut på "sms-vikariat" i åratal av smarta arbetsgivare som vill slippa fasta anställningar och som "slänger dem som till slut blir sjuka på soptippen" utan minsta ansvar.
För att återgå till dokumentärfilmen är det tydligt att managern Arash har ett tunnelseende där "framgång" bara måste vara liktydigt med pengar vilket han fortsätter projicera på artisten oavsett om den senare börjat få andra värderingar. Arash är ingen bra manager för han har ingen flexibilitet och kan inte ändra på saker ens sedan artisten blivit sjuk. En annan artist (minns inte vem) sade nyligen att framgång behöver inte precis vara pengar, utan kan vara att kunna säga "nej" (då man kanske kan t ex dra ner på utgifter istället för att tjäna pengar hela tiden). En klok kines (minns inte vem det heller, ytterligare ett ålderstecken eller...?) sade till en kvinna som skröt om sin sons framgång: "Det kan man inte veta förrän efter hundra år". Det behövs en längre tidsrymd för att rätt kunna bedöma vad som egentligen är framgång.
Fortfarande ganska många år efter Förintelsen fanns det människor, inte minst bland poeter och författare, som tog livet av sig, men deras anhöriga menade att det var inte självmord utan mord eftersom den sortens utbrändhet som deras upplevelser lett till inte bara försvinner. Numera finns det forskning på att svår stress kan ge fysiska hjärnskador som inte går över genom att bara "vila". Men det gäller ju inte enbart konstnärer och artister utan kan lika gärna vara s k vanligt folk som exempelvis blivit utbrända av ständig tillgänglighet för att stressa ut på "sms-vikariat" i åratal av smarta arbetsgivare som vill slippa fasta anställningar och som "slänger dem som till slut blir sjuka på soptippen" utan minsta ansvar.
För att återgå till dokumentärfilmen är det tydligt att managern Arash har ett tunnelseende där "framgång" bara måste vara liktydigt med pengar vilket han fortsätter projicera på artisten oavsett om den senare börjat få andra värderingar. Arash är ingen bra manager för han har ingen flexibilitet och kan inte ändra på saker ens sedan artisten blivit sjuk. En annan artist (minns inte vem) sade nyligen att framgång behöver inte precis vara pengar, utan kan vara att kunna säga "nej" (då man kanske kan t ex dra ner på utgifter istället för att tjäna pengar hela tiden). En klok kines (minns inte vem det heller, ytterligare ett ålderstecken eller...?) sade till en kvinna som skröt om sin sons framgång: "Det kan man inte veta förrän efter hundra år". Det behövs en längre tidsrymd för att rätt kunna bedöma vad som egentligen är framgång.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)