En blogg om kemikalieintolerans som tabu i dagens samhälle!

torsdag 2 januari 2014

Tjoflöjt sa Janne Vängman

Vid ett funktionshinder som MCS (Multiple Chemical Sensitivity) har det bara varit en tidsfråga innan "gamarna" börjat vädra lukten av pengar. Det rör sig förstås om det gamla vanliga anhanget från rena klantskallar till mer sofistikerade försäljare som vet att linda in sina krokar i vetenskapliga, svåremotsägliga argument. Ibland dyker det upp vad som verkar vara rena psykopater men som förmodligen bara gått en kurs, som ser sociala medier som perfekta fällor där de i efterhand kan redigera sina kommentarer när de presumtiva offren redan svarat, och lägger till påståenden som får "offren" att framstå som om de accepterat något helt annat än vad de ursprungligen svarat på.
Hur mycket måste inte ett funktionshinder som stöts ut av både sjukvård och försäkringssystem - och som inte finns någon medicin mot - få det att vattnas i munnen både på bedragare och kanske mer välvilliga men totalt okunniga krämare av saker som gammalt kranvatten välsignat av köpta "vetenskapsmän" (hällt på plastflaskor med hormonstörande och cancerframkallande gifter) och allt annat som den merkantila uppfinningsfömågan är mäktig när det gäller offer som i desperation borde förmås att betala "den sista skärven" (som det heter i min gamla bibelöversättning)?
Men det är inte bara i månglarnas tempel det råder moralisk bankrutt utan även sjukvården gör på många ställen allt för att tysta, trakassera och vägra vård till patienter som blir allvarligt sjuka av den dåliga inomhusmiljön och andras parfymer med mera, ibland under förespeglingen att MCS inte har någon diagnoskod -  men i själva verket för att slippa göra förändringar av inomhusmiljön, byta ut parfymerade produkter och så vidare. För diagnoskoden kan det knappast gälla eftersom varken vård eller Försäkringskassa verkar bry sig om att ICD-koden som används i t ex Danmark gällande MCS, i själva verket är avsedd för statistiken och inte är ett instrument för individuell bedömning av funktionshindret som ICF-koden är, och som i så fall borde användas. Är det som imponerar ifall det finns en "kod", och sedan kvittar det om den heter "Tjoflöjt sa Janne Vängman-koden" eller något annat som egentligen inte fyller aktuellt syfte?  Fallen som kan klassas misshandel och fall som gränsar till mord inom vården på grund av detta uppdagas ständigt, och om en bok kommer ut om detta kommer det att ge somliga lite gott att tugga på, som Leif GW skulle sagt.

För övrigt är den enda "detox" som har hjälpt mig alldeles gratis och består i frisk luft (även om den inte är det lättaste att hitta) och tiden det självklart tar att hämta sig från t ex formaldehyd-emissioner i fuktskadade hus, mögel, allmänt dålig inomhusmiljö, parfymgifter och andra kemikalier med mera. Sedan är det förstås en politisk fråga ifall människor ska ha möjlighet att t ex äta ekologiskt och ha rätt till en frisk inomhusmiljö. Vissa tycker det, men andra tycker att det kvittar så länge det inte drabbar dem (förrän vid eftertankens kranka blekhet). En bra "detox" kanske kan vara att välja rätt röstsedel vid valet (i den mån det finns fortfarande finns partier som alls bryr sig om hälsa och miljö)!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar