Hyenorna

Nej, det var inte ett naturprogram på bästa sändningstid i TV utan K-special med modeskaparna Chanel versus Schiaparelli i ena kanalen och sista valdebatten i en annan. Men båda handlade om rovdjursinstinkterna i människan dvs. att utskåpa konkurrenterna och ha bytet för sig själv. De båda modeskaparna verkade inte ens låtsas om varandra om de hamnade på samma tillställningar och en gång "råkade" den ena sätta eld på den andras klänning. När det gäller valdebatten tycker jag fortfarande att Löfvén framstod som "den vuxne i rummet" medan Annie Lööf alltför ofta låter som ett barn i sandlådan där hon sticker fram huvudet, skriker och "vill ha". Hånfull och självbelåten inger inte Jan Björklund precis något förtroende. Värst är kanske ändå Ebba Busch Thor som helt tappar sansen ibland och helt öppen visar sin rov- och karriärlystnad, vilken får henne att gå över alla gränser för en anständig debatt. När hon till slut inte har några ord kvar för sin avsky mot de rödgröna, vänder hon sig mot sina egna och läxar bl a upp Jan Björklund: "du får läsa på". Jag funderar över hur de fortfarande kan kalla sig Kristdemokraterna; för med Ebba försvann väl de sista kristna värderingarna. (Jag skulle hellre vilja kalla dem Kräkdemokraterna, av många olika anledningar...) Hennes leende når aldrig ögonen som hos t ex Stefan Löfvén.
Som vanligt är Jonas Sjöstedt skarp och klipsk, och hans politik skrämmer livet ur Alliansens företrädare som gömmer sig bakom en sköld av hånskratt. Det talas för lite om V:s förslag om t ex högkostnadsskydd inom tandvården precis som inom övrig vård, om sex timmars arbetsdag och många andra förslag som gynnar "vanligt folk" mer än någonsin de övrigas politik.
Trots att Alliansens debattdeltagare skrämde mer än den rysare jag tänkt läsa, var det kanske ändå bra att somliga visade upp sitt rätta ansikte i tid för väljarna. Jimmie Åkesson lät för en stund visa sitt rätta jag bakom den övertrevliga masken, vilket säkert applåderas av vissa minoritetspartier på yttersta högerkanten men applåderades av andra skäl av oss som vill se "ulven" ta av sig får-kostymen. Den andre "ulven", dvs Kristersson som jag även upplever som en slags positivhalarens apa i sina krumbukter att vinna uppmärksamhet, upplevs av konstig anledning av pressen som den som "vinner" debatten. Man kan ju inte vinna en debatt för det är en smaksak vad man tittar efter, däremot kan man vinna ett val. Det var också bra att det framgick så tydligt att de blåbruna inte bryr sig om den större allmänheten utan värnar om sig själva och sina likar, och detta på ett osmakligt sätt. Sen är det upp till väljarna; "Som man bäddar får man ligga".