Att följa eller inte följa Charlie....

Dagen citat i Värmlands Folkblad är av Sarah Palin: "Jag förstår inte varför muslimerna hatar Charlie Brown så mycket?" Hon är en amerikansk högerpolitiker som bl a är känd för att vara motståndare till sjukvårdsreformen som skulle ge även fattiga tillgång till sjukvård, men även känd för sin okunnighet och sina korkade uttalanden.
Det verkar vanligt att folk som aldrig hört talas om Charlie Hebdo förut, började skriva i massor på sociala medier och på franska att de "följer Charlie", men nämner inte varför och vart. Jag hade heller inte hört talas om Charlie Hebdo fast jag gillar tecknade serier. Men jag tycker sällan att satirer som häcklar andras religioner är särskilt roliga. Att kritisera den världsliga maktens ledare i satirens form är för mig en sak, men att angripa själva kärnan i en religion som för många människor är en del av dem eller t o m själva kärnan i deras identitet är något annat. Jag vet inte vilka bilder Charlie Hebdo brukar göra, men rent allmänt sagt verkar det ganska barnsligt att vissa till varje pris måste göra nidbilder av Muhammed därför att det inte är tillåtet att avbilda profeten. Dessutom ansvarslöst eftersom de utsätter både sig själva och sin närmaste omgivning för eventuella både äkta och "false flag" attacker. Även inom kristendomen sägs att man "inte ska göra sig ett beläte (avbild)", och säkert med rätta eftersom ingen har sett Gud och ingen nu levande har sett de tidiga profeterna samt att påhittade avbilder drar uppmärksamheten från deras budskap.

När konstnären Elisabeth Ohlson Wallin i slutet av 90-talet hade en utställning vid namn Ecce Homo där hon framställde Jesus och lärjungarna bl a som transvestiter vid nattvarden blev det ett ramaskri i riksdagshuset och två politiska partier ville förbjuda utställningen. En moderat politiker i Örnsköldsvik hoppade av sina uppdrag i protest innan utställningen ens hade hunnit dit. En hets- och hatstämning piskades upp och konstnären fick många hotbrev och dito telefonsamtal.

Ingen vet väl egentligen ännu vad som orsakade attentatet mot serietecknarnas redaktion i Paris, och Leif G W Persson sade i kvällens avsnitt av Veckans brott att han tyckte det verkade delvis vara en typ av insider-jobb eftersom attentatsmännen "råkade" komma så lägligt att alla de ville komma åt var samlade på ett ställe.
Men eftersom detta ju faktiskt är en blogg om kemikalieintolerans som tabu i dagens samhälle, och eftersom massan automatiskt verkar följa kändisar vad de än är kända för, kan man kanske tillägga att det vore bra ifall någon eller några kändisar kom ut ur garderoben när det gäller sin elöverkänslighet och/eller kemikalieintolerans (ofta följs båda åt) så att massan i sin tur kunde följa detta. Det skulle säkert underlätta viljan att förstå hos både privatpersoner och myndigheter, för ofta är okunskapen en "aktiv okunskap" dvs. man väljer att inte skaffa sig eller ta emot kunskap för att det är bekvämast. Men kändisar är dessvärre bara människor de också, och vill oftast inte att deras funktionshinder ska bli kända av risk för att anses besvärliga och riskera jobberbjudanden. På samma sätt som vi vanliga dödliga brukar hanka oss fram till vi stupar eftersom det ännu inte finns något samhälleligt skyddsnät för den typen av funktionshinder. Men att följa sidor med grupper för detta på sociala medier brukar faktiskt kunna ge ovärderliga tips när det gäller både hälsa och fiffiga arrangemang även för dem som (ännu) inte själva har någon form av miljösjukdom.