MCS eller SHR?

I andra länder används diagnosen MCS (Multiple Chemical Sensitivity), men i Sverige har man använt sig av beskrivningen SHR (Sensorisk hyperreaktivitet) som rör luftvägarna och ögonen, medan MCS inbegriper i stort sett hela kroppen och kan omfatta svåra symtom av t ex yrsel, illamående, nedsatt kognitiv (intellektuell) förmåga, som tillfälligt förlorat bokstavs- och siffersinne och nedsatt koncentrationsförmåga. Det är ockå vanligt med allmänt nedsatt prestations- och arbetsförmåga. Kanske skulle det kunna sammanfattas med en "snedtändning" i systemet efter exponering av exempelvis mögeltoxiner, kemikalier (inklusive parfymerade produkter), avgaser, cigarettrök, vedeldning, levande ljus och ibland naturliga kemikalier som viss mat, kryddor och annat som kan reta det "kemiska sinnet". Det förekommer även hjärtbesvär, extrem stelhet och värk i musklerna och det är heller inte ovanligt att det spränger i fingar och tår som svullnar upp och bli röda. Extremt uttorkad och ömtålig hud (en del kan inte ens bära kläder när symtomen är som värst - får slänga ett badlakan om sig när det ringer på dörren) är ytterligare ett av symtomen. Om man ändå uthärdar och fortsätter utsätta sig brukar MCS-symtomen sluta med sängliggande och oförmåga att arbeta eller göra vanliga vardagssysslor överhuvudtaget.

SHR (Sensorisk hyperreaktivitet) är en deldiagnos av MCS (Multiple Chemical Sensitivity) och det finns bara en enda forskare i världen som forskat på SHR - det är i Sverige. Innebär detta "die dummen Schweden" eller betyder det tvärtom att man är smartare i Sverige än i andra länder? Om man vill vara cynisk skulle man kunna säga att det underlättar för Försäkringskassan, eftersom SHR inte berättigar varken till rehabilitering eller sjukersättning. Förr fick 20 % av de drabbade sjukpension, men idag får ingen det med hjälp av denna beskrivning - man anses inte ha nedsatt arbetsförmåga med ens en fjärdedel. Man har heller inte rätt till hjälp enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) om man skulle följa Försäkringskassans anvisningar att fortsätta arbeta på en plats där man blir sjuk av miljön. En normal, vanligt förekommande arbetsplats idag innebär för en kemikaliskt överkänslig person ett inferno av parfymerade produkter, emissioner från datorer och annan teknik, färg från skrivare och kopieringsmaskiner, men även från diverse andra material inklusive byggnadsmaterial. Försäkringskassan skriver i ett beslut att min arbetsförmåga prövas mot ett normalt förekommande arbete. "Med normalt förekommande arbete menas ett arbete som du kan få och behålla utan stora krav på anpassning." Och senare i brevet: "Försäkringskassan bedömer vidare att sådana arbeten finns på arbetsmarknaden utan att anpassning måste ske."
En bekant försökte som sista utväg att arbeta hemifrån med paketering av katetrar till sjukvården, ett arbete som anses vara det renaste som tänkas kan eftersom förpackningarna måste vara sterila. Tyvärr luktade katetrarna starkt av gummi, men arbetsledaren som fanns på plats där fick se hennes reaktion av detta och hon beviljades efteråt sjukersättning. Men detta utspelades i Danmark, där diagnosen MCS förra året fick en ICD-kod. Även i länder som Italien, Tyskland, Österrike och Spanien finns en diagnoskod för MCS. Varför inte i Sverige?

PS. /23/3 2016/ Från 2016 får Sverige en ICD kod för MCS, och även en kod ICF för individuell gradering av funktionshindret. Förhoppningsvis kan den senare bidra till ökat stöd, eftersom koden ICD endast är avsedd för statistik och enligt uppgifter tyvärr inte har varit till särskilt stor hjälp för MCS-drabbade i de länder som haft koden ett antal år.