Michelle Micheletti, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet har studerat bojkott som metod och menar att den kan vara effektiv ibland. Som exempel ger hon bojkotten mot klorblekt papper på 90-talet, som ledde till att bruken meddelade att de ställer om men att det kan ta tid. Ett annat exempel är bojkotterna riktade mot Sydafrikas apartheidsystem. Fördelar med bojkott är att det kan väcka opinion och sända varningssignaler som t ex i fallet med avverkningen av regnskogarna i Brasilien. Kanske var vi bättre på olika protester under 70-talet eller är det bara så jag minns det? Jag minns åtminstone starkt protesterna "USA ut Vietnam" både i stora sammanhang med Olof Palme i spetsen och mindre sammanhang när klasskamrater delade ut FNL-märken som vi bar på våra jackor. Femtio år efter kriget kan Trump orsaka en giftkatastrof i Vietnam, eftersom marken fortfarande är full av amerikanska gifter och han stryper biståndet och sätter saneringsarbetet på paus.
Allt kung Midas rörde vid blev till guld, men Donald Trump verkar vara kung Midas motsats; allt han rör vid blir skit. Som företagare satte han sina egna företag i konkurs och bara efter en månad som president gjorde han detsamma med landet. Hans agerande överlag ger dålig påverkan inte bara på Amerika utan på hela världen. Bojkott kan vara ett tve-eggat svärd som å ena sidan kan sänka företag och göra människor arbetslösa men å andra sidan påverka situationens helhet till det bättre. Trumps införande av högre handelstullar bör ge en varning om att högre tullar bidrog till depressionen på 30-talet i USA!
Det har förekommit en del passiv aggression på nätet mot att Facebook används av en del bojkottgrupper mot amerikanska produkter; dels drivs det säkert av viss avundsjuka för att bojkottgrupperna växt så snabbt och får supportrar i andra länder, men grupperna brukar också i sina gruppregler förklara varför man använder Facebook: dels för att det faktiskt inte finns något adekvat alternativ idag för att nå ut till så många, och dels tycker några att det finns en poäng i att "slå fienden med dess eget vapen". Men behovet av alternativa sociala medieplattformar till folket har såklart noterats, och exempel på några som tycks på framväxt idag är tyska Mastodon som lär påminna om Twitter, franska Whaller som lägger fokus på integritet och dataskydd, och inte samlar in personliga data. Yubo är en annan fransk plattform, dock utan gilla- och följa-funktion. BeReal är ett franskt alternativ till Instagram. När det gäller AI kanske tyska Text Cortex kan vara ett bra alternativ till amerikanska ChatGPT. På plattformen Fediversum kan man leta fler alternativ. ("Ingen" äger Fediversum, som är väldigt decentraliserat till skillnad från X, Facebook och de övriga vanligaste plattformarna idag som ägs av enskilda storkapitalister.)
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar