Magda och punktmarkeringarna

Med anledning av raden narkotikarelaterade dödsfall bland unga i vår lilla kommun, fick vi igår besök av Magdalena Andersson, partiledare för S och tidigare statsminister.

Hon menar att "varenda liten kille som hamnar snett ska punktmarkeras". Men många har adhd, är på autismspektrat osv utan att få rätt hjälp och självmedicinerar med droger. En person som jobbat i 30 år på behandlingshem säger att 90 procent av de intagna har NPF eller andra psykiatriska diagnoser, men psykiatrin vill inte ta i dem med tång om de inte varit drogfria i ett år och då uppstår ett moment 22. Plus att personalen på behandlingshemmen inte har rätt kunskap eller utbildning. Magdalena Andersson talar också om "partyknarkarna" som göder knarkhandeln och därmed gängbråken och skjutningarna. Statsministern i sin tur, "Kris Katastrofersson" så kallad av Jörgen Astonsson efter sitt tal till nationen, vill sätta in militär mot problemen. Men det som som borde punktmarkeras främst vore statligt ansvariga som såg till att personal utbildas och följs upp, och att barn med diagnoser får rätt hjälp och anpassning i skolan och senare på jobb, annars punktmarkerar man på fel ställe och kommer inte åt kärnan i en stor del av problemet. Eller ännu hellre, forma ett samhälle med plats för fler än bara neurotypiker dvs så kallade normala...

Postnord landets största knarkleverantör

Reinfeldt med de "Nya moderaterna" var smartare än moderaterna både före och efter honom; han lyckades genomföra det som tidigare borgerliga regeringar misslyckats med dvs privatisera välfärden och massimportera billig arbetskraft från länder utanför Europa i syfte att sänka löner och skapa klyftor. Till skillnad från Ulf Kristersson smög han in sin vilja under en mjuk retorik: "Öppna era hjärtan". Senare skylldes invandringen på socialdemokraterna och Ulf Kristersson har fullt upp att demonisera och deportera de nya svenskarna under förespeglingen att de är potentiella brottslingar eller parasiter allihop. Den här regeringen har svårt att skilja agnarna från vetet och utvisar skötsamma som bär upp sjukvården i Sverige medan gängkrigen och skjutningarna fortsätter. Dessa bärs i sin tur upp av bl a "skötsamma" svenskar med villa och jobb som läst på Facebook att "droger är mindre farliga än alkohol, och Postnord lär ha seglat upp som Sveriges största knarkleverantör: drogerna är lätta att beställa på nätet (man vet aldrig vad man får, det kan lätt bli överdoseringar; "mindre farligt än alkohol"?) och levereras i brevlådan. Kanske Postnords huvudsakliga sysselsättning snart? För själva postutdelningen blir alltmer sällsynt. Sverige blev det första landet i världen med en avreglerad post, tack vare ett beslut från den borgerliga regeringen i början av 90-talet. Nästa period borgarna hade makten passade Maud Olofsson, (känd för sina dåliga affärer, se bl a Nuon- affären) på att sälja ut posten till danska Postnord, en förlustaffär som kostade skattebetalarna flera miljarder och inte har gjort någon lycklig senare heller allraminst de som jobbar där under svårt pressade förhållanden. Nu blir det ännu svårare för polisen att få bukt med narkotikaförsäljningen som orsakar gängkrigen och skjutningarna, eftersom marionettregeringen vars trådar dras i kulisserna av ett i grunden nazistparti har på förslag att polisen ska ägna sin tid åt att jaga papperslösa människor som flytt för sina liv. Samtidigt går en borgerlig partimedlem, Sara Skyttedahl, ut och propagerar för cannabis. "Det räddade mitt liv", säger hon och vill därmed generalisera sin anekdotiska berättelse till att gälla allmänheten. Ett typiskt missbrukarpersonlighets-beteende, men det kanske fyller en funktion att hålla folket korkade, precis som förslaget från samma regering att strypa folkhögskolor och studieförbund.

"Lotofagerna"

Många menar helt naivt att knarket borde släppas fritt, att det är synd om de beroende som inte borde "jagas", att droger skulle vara mindre skadligt än alkohol och att den organiserade brottsligheten skulle minska. Här påminns man om när Odysseus hade svårt att få med sina män tillbaka till båtarna för de hade på en ö mött lotofagerna som låg och tuggade lotusblommor hela dagarna, likgiltiga och glömska för allt annat. De missbrukande växer aldrig upp, de är 35-45 år och tror att de fortfarande är tonåringar. De gamla "A-lagarna" på bänken som enbart drack alkohol var ofta möjliga att stanna och prata med, och hade ofta en viss ödmjukhet. De har försvunnit och ersatts av knarkare som stjäl mitt framför ögonen på folk, och utpressar gamla och sjuka. De drar enorma resurser från samhället bl a psykvård och är anledningen till gängvåldet och skjutningarna; rivaliserande knarkhandlare slåss om reviren. Att legalisera knarket skulle inte lösa något; det dyker alltid upp nya kemiska varianter på marknaden att slåss om första tjing på och kommer ju alltid att dra in de stora pengarna som organiserad brottslighet inte kommer släppa. Att minska efterfrågan är väl den enda lösningen i sikte, där alla blir vinnare: knarkarna avstår från knark och slutar bygga en karma som leder till invaliditet, och gängmedlemmarna får behålla livet och slipper skjuta ihjäl varandra i jakten på marknadsdominans. Naivt? Eller Occams rakkniv; när den enkla lösningen är den riktiga. Har samhället något erbjudande att ersätta drogerna med? Nej, det finns inga genvägar. Droger är fusk mot karmas spelregler och kan "öppna dörrar" som användaren inte har täckning för vilket kan stå honom dyrt.

Allra senaste rön, för hälsan och miljön

Det blev inte många promenader med den här sommarens ständiga skyfall, och när det till sist upphörde svullnade ena foten upp på grund av den extrema luftfuktigheten som stannade kvar. Så i stället för nyttig motion roar jag mig med att läsa senaste hälsorön: Det har ju skrikits förfärligt på sociala medier senare år om att socker ger cancer, att cancerceller skulle leva på socker, vilket bygger på en gammal forskning från 1920-talet men nu får man omvärdera, åtminstone efter senaste forskning från Karolinska institutet som visar att glukos tvärtemot omsluter cancercellen för att locka dit immunförsvaret att avliva cancern. Från samma institut får man också senaste rön: att vara fet och dricka för mycket sprit kan skydda från ALS. Det är nämligen smala, hälsosamma personer som äter nyttigt och motionerar som ligger toppen för risken att få ALS enligt denna studie. Fettet verkar inte nå ända fram till nervändarna hos dem på samma sätt som hos de överviktiga som överkonsumerar alkohol där sockret i alkoholen omvandlas till fett som pytsas ut i lagom doser. Man kanske får fresta med en sockerstinn, karibisk rom? Kanske blandad med coca-cola - då måtte man väl ändå hålla ALS på armlängds avstånd? Sammantaget anses det vetenskapliga underlaget vara bristfälligt när det gäller det populära, moderna påståendet att socker skulle ge upphov till inflammation. Senaste gaphalsar i media skriker nu att en antioxidant som vitamin C skulle bidra till och förvärra bl a lungcancer, men det visar sig också att studien är gjord i provglas. Och det här med in vitro och in vivo ger ju inte alltid samma resultat.

Apropå min svullna fot så har ju klimatet spökat värre än någonsin i sommar. Och de flinade männen sviker sina familjer, skriver Henrik Jalalian i Aftonbladet. Riktiga män bryr sig om klimatet och värnar sin familj istället för att ägna sig åt hån mot Greta på nätet. De är livrädda, skulle jag vilja påstå, och gömmer sig bakom sina hånflin. Dock är man nu oroliga för tennisspelarnas hälsa under turnering i det varma och fuktiga klimatet. Men ingen är orolig för tennisspelarens gamla mamma, åtminstone inte hennes son som i stället skäller på metereologen, skrev någon. Apropå tatueringar så menar vassa Nina Lykke i sin senaste bok att männen som har sina barns personnummer intatuerade är samma män som inte har någon kontakt med sina barn och överhuvudtaget inte sörjer för sin familj. Men jag skulle nog helst rekommendera hennes första bok, "Nej, åter nej", om man vill skratta mycket!

Pandoras ask och döden i Samarra

- Får man dansa och sjunga medan världen går under, frågade Suzanne Brögger under pandemin. En retorisk fråga med det underliggande svaret Ja. Får man klaga över allergi och andra intoleranser, när det är krig, klimatkris, inflation och nya pandemier runt hörnet och så vidare? (Det senaste: Pandoras ask verkar ha öppnats i Ryssland när fler benådade fångar än beräknat har överlevt kriget i Ukraina, har återvänt och sätter skräck i medborgarna med mord och våld.)

Men ändå, en pytteliten Pandoras ask jämfört med världens plågor har det varit här i sommar med start vårens fönsterbyten, följt av en massa damm, kemikalier och mängder pollen i huset. Pollennätet åkte aldrig upp under värsta säsongen eftersom gubbarna snart skulle komma tillbaka och göra fönsterblecken. Ett fönster gick inte att stänga, "gubbarna" var oanträffbara och ännu mer pollen invaderade. Men jag klarade säsongen bättre än jag trodde; inga läkarbesök, bara några doser kortison. Men när jag trodde jag klarat det, och det värsta var över bröt det ut en förskräcklig mögelsäsong på grund av det ständiga regnandet med en stor utbredning av den giftiga utomhusvarianten Alternaria, så jag blev senare däckad av den istället. Man ska alltså aldrig ropa hej, man kan inte undkomma sitt öde och så vidare och här citerar jag den principen utan övriga jämförelser: En handelsman gick omkring på en marknad i Samarra, plötsligt fick han se Döden stå och kika på honom mellan handlarnas draperier. Handelsmannen blev väldigt förskräckt, hämtade en häst och flydde långt ut i öknen. Men där stod Döden och väntade på honom. Döden sade: - Jag blev också väldigt förvånad över att se dig på marknaden i stan, det var ju här vi hade stämt träff!

Språket lägger ut snaror

I dagens VF skriver värmländske författaren Gunnar Odhner en protest mot att det brukar heta: "Vi hugger ner regnskogen och utrotar arter." Men något sådant "vi" har aldrig funnits, menar han. Det är bolag och namngivna individer som skövlar, att vi i form av mänskligheten skulle ha utrotat arter är ren fantasi. Ansvaret flyttas till en fiktion, de verkliga orsakerna trollas bort och allt blir obegripligt. anser han. Han kritiserar bl a AI-forskaren Max Tegmark för tron på att det finns en direktkoppling mellan oss och naturen. Odhner tror inte på någon sådan koppling. Mellan oss och naturen ligger språket som lägger ut snaror och förvränger. menar han. Vi har inte ens en direktkoppling till oss själva utan frågar oss "vem är jag", "var hör jag hemma".

Han har kritiserat språkforskare som bl a Noah Chomsky för deras syn på språket, som han menar är primitiv och otillräcklig, t ex i en bok med titeln Ingenting är fördolt. Gunnar Odhner anser sig dock ha ett recept mot att man döljer verkligheten, och det är att vara ärlig. tala sanning - vilket inte är det lättaste utan tvärtom är den svåraste uppgift man kan ge sig själv eftersom vi oftast inte är medvetna om när vi är oärliga. Det krävs att vi förstår kopplingen mellan det samhälle vi lever i och det språk vi talar, en insikt som skulle visa vägen ur ekorrhjulet vi är instängda i, avslutar han sin artikel. Jag har ibland tagit hans diskussioner och insändare i Värmlands Folkblad med en nypa salt, men den här tankegången ligger det en hel del i, tror jag.

Att spå väder med stortån

"Det här eviga regnandet tär verkligen på psyket", hör man folk säga titt som tätt just nu. Som vanligt får "psyket" klä skott för det mesta. Man undrar vad folk sade innan det psykiska blev uppfunnet... Jag tror att man hade ett mer direkt förhållningssätt till sakernas natur, se till exempel alla gamlingar som förutspådde vädret med stortån. (Och se på mig som kan förutspå när det snart blir mycket pollen i luften genom just stortårna som inte går att böja vid det tillfället.) För inte är det i första hand psykiskt när lågtryck och luftfuktighet får kroppens leder, vätskor och membran att svälla och orsaka värk, plus den starkt ökade mängden mögelsporer, mikrober och kvalster som ger svullna ögon och luftvägar. Luftfuktigheten inomhus ska ju helst hålla sig mellan 40-50 % för att inte riskera detta. Jag "panikbeställde" en avfuktare när hygrometern gick bananas härom kvällen, och hörde några som avfuktat sina bostäder med litervis vatten och mått bättre sen.

Blåst anses inom kinesisk medicin vara bland det skadligaste för kroppen (och det är inte psykiskt det heller). Sol och högtryck däremot lär ge mindre sömnbehov och snabbare reaktionsförmåga. I lagom dos då. "Jag har snart slut på ursäkter", sade en arbetskamrat en ovanligt varm sommar då temperaturen steg mer än vanligt och irritationen låg på lur under skinnet hos de flesta. Det gäller nog att öka ursäktsförrådet inför förestående klimatkris...