Redan de första sekunderna inne i den lediga lägenheten kunde jag ännu starkare känna igen mögellukten som var precis densamma som på min förra arbetsplats, mögelmuséet som kallar sig Minnesmuséet. Där fanns inga direkt synbara tecken på mögel t ex på väggar eller i taket vid första anblicken, men den stickande lukten gick inte att ta miste på. Efter ett par minuter kändes tungan skinnflådd, det började sticka i näsan och läpparna blev torra. Bäst att fly medan man fortfarande kunde andas!
Efter detta kändes det mer eller mindre som en lättnad att provlukta nästa lägenhet som låg två våningar ovanför en tvättstuga med dess ständiga utsöndring av kemikalier sju dagar i veckan. Visserligen har jag brukat bli så yr och omtöcknad när jag hälsat på folk som bott ovanför tvättstugor att jag nästan befarat att bli upplockad av närpolisen på hemvägen, men efter den kusliga mögelupplevelsen i det förra huset kändes de giftiga kemikalierna som att de hörde hemma i nutiden i den här världen åtminstone. Representanten för bostadsbolaget kunde inte förstå att det skulle lukta mögel i den första lägenheten, men det tycks vara en policy att "inte förstå" eftersom fallen är många när det gäller hyresgäster som blivit sjuka av mögel i samma bostadsföretag, och det gäller tyvärr många andra bostadsföretag i landet. Att välja lägenhet kan vara som att tvingas välja mellan pest eller kolera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar