En blogg om kemikalieintolerans som tabu i dagens samhälle!

tisdag 21 augusti 2018

Konstgreppet "främmandegöring"... del II

Om man kan få folk att inte använda sina demokratiska rättigheter t ex att rösta, skapar det obalanser i samhället till förmån för vissa. Det kan handla om utländska (läs ryska) intressen men även om extrema rörelser inom landet främst på den yttersta högerkanten, som med hjälp av nätet försöker påverka debatten, säger Mikael Tofvesson från Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) i dagens VF. Det finns även islamistiska grupper som uppmanar muslimer i Sverige att inte rösta.
Men sen kan man förstås också göra som Sverigedemokraterna (SD) och orera om allt "bra" man ska göra för allt från sjukvård till landsbygd, men om man tittar en aning närmare på saken visar det sig att de i själva verket säger nej till alla sina egna förslag som skulle innebära förbättringar för folket. En annan märklighet är att både SD och Moderater ständigt klagar över migrationskostnaderna men aldrig hör man dem klaga över att en liten grupp rika har gömt 500 miljarder för staten, pengar som lär kosta staten mer än invandring och försvar tillsammans.

I hela den kända historien har judarna blivit offer för främmandegöring och fått statuera "den andre". De fick inte äga mark som andra utan utvecklade bl a ett banksystem för att försörja sig. Eftersom det bland judar funnits och fortfarande finns många intellektuella och andra som varit framgångsrika i vad de företagit sig (bland nobelpristagare finns många judiska representanter) har det skapat ovilja och avundsjuka, inte minst hos nazisterna, och man märker fortfarande konspirationsteorier om judar som försöker "ta över" t ex bokbranschen. En del missunnsamhet gentemot att vara "det utvalda folket" kan man förstås också räkna med, men kosmologen Martinus säger tvärtemot att det inte finns någon anledning att vara avundsjuk eftersom utvaldheten i själva verket bestod i att vara ett avskräckande exempel på hur man inte skulle vara, dvs. trotsiga mot Gud som så ofta i Gamla testamentet då Gud tvingades ta till olika straff för att visa vem det är som till syvende och sidst äger både problembeskrivningen och svaret, så att säga. (Han utvecklar detta ingående i Tredje testamentet, Lives bok del IV kap. 1303 ff.) För tillfället verkar det vara muslimer som får agera objekt för främmandegöringen, åtminstone i västvärlden.

Inom äldreomsorgen är käcka tillrop eller tilltal som till mindre vetande ett sätt att främmandegöra och markera "jag är inte som du". Minns när jag ryckte in som vikarie på ett servicehus, visserligen i köket, men eftersom det inte fanns annan personal i huset annat än sporadisk omsorg så kom de ofta till köket om det var något problem eller bara för en pratstund. En tant sade vid ett tillfälle: "Önskar du hade fått jobba kvar hela tiden, för när vi pratar är det som när vanliga människor pratar". Jag, som då kom från skolkökets värld, kliade mig i huvudet och begrep inte riktigt hur hon menade, men det gick senare upp ett ljus när jag hörde viss omsorgspersonal prata på det där överkäcka, främmandegörande sättet som det dock finns risk att även man själv hade dragits in i ifall det inte bara varit ett vikariat. Vikarier kan ibland göra stor nytta inte minst inom vård och omsorg men även på andra arbetsplatser eftersom de som nya kan representera vad ryssen Sjklovskij menade med det retoriska konstgreppet "främmandegöring" inom litteraturen, dvs en annan, positivt menad form av främmandegöring: att se med fräscha ögon och återställd varseblivning där andra riskerar att ha fastnat i kulturell hemmablindhet. På en del arbetsplatser kan man t o m ha utvecklat en egen kultur där man gör "på sitt sätt" och inte följer anvisningar. Lex Sarah och andra förbättrade lagar har ofta uppstått på grund av vikarier som ännu inte hunnit fastna i gängse kultur och inte har lika mycket att förlora som fast anställda på att blåsa i visselpipan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar