En fråga om vokabulär

Häromdagen stod en fet rubrik i Värmlands Folkblad: "SNUSNING KAN LEDA TILL AVSKED PÅ HAMMARÖ". Kommunfullmäktige har klubbat igenom beslutet att de anställda inte längre får röka eller snusa på arbetstid från och med april i år. Från fackets håll sägs det: "Våra medlemmar får betalt av arbetsgivaren för att utföra ett arbete under arbetstid men vad de gör på sina raster kan vi inte lägga oss i". Ett ordförslag som borde lämnas in till Svenska Akademien är "tredjehandsrök". Vad man nog inte räknat med hos fack och arbetsgivare är att om man röker på sin rast finns tyvärr röklukten kvar i hår, hud, andedräkt, kläder och ofta i saker som den rökande tagit i, och alldeles speciellt olämpligt blir det ifall man arbetar inom omsorgen eftersom barn är särskilt utsatta och även äldre och sjuka har ofta nedsatt motståndskraft mot rök och parfymer,
I Sunne kommun erbjöds de anställda en kurs för att sluta använda tobak. Mer än 100 personer deltog och 80 % lyckades sluta, säger hälsokonsulten Mats Svärdsén.     

När det gäller cigaretter är det inte tabu att tala om gifter, och det borde kunna vara lika självklart att tala om gift och kemikalier när det gäller de massproducerade, billiga parfymerna i deodoranter, tvätt- och sköljmedel, hårvårdsprodukter, rakvatten och så vidare. Lite längre fram i vår (maj) är det MCS Awareness Month som i Sverige avrundas med Parfymfria Dagen i MCS Swedens regi. Astma- och allergiförbunden i Norden har senare under året en informationskampanj under en höstvecka, Parfymfria veckan. Tyvärr använder sig de senare av precis samma ord som parfymindustrin använder för att locka kunder, dvs det positivt värdeladdade ordet "doft". (För det är väl t ex knappast någon som ringer polisen p g a "likdoft" från en lägenhet...?) I Svenska Akademiens ordlista jämställs ordet dofta med att lukta gott. Det är här som folk ofta börjar slå sig på knäna av skratt, för vem kan vara tokig nog att inte tåla VÄL-doft? Å andra sidan blir många arga när man använder orden gift eller kemikalier om parfym, men det brukar löna sig på sikt. När informationen väl har smälts brukar en hel del förstå vad det handlar om. Jag kan instämma med d-ordet i det fall jag skulle (och tålde att) dofta på en flaska parfym som faktiskt luktade gott (vilket många syntetiska parfymer långt ifrån gör), men om jag skulle sprida doften i det offentliga rummet och utsätta någon som får sjukdomssymtom av den skulle den inte längre kunna kallas väldoft enbart, utan då är det i verkligheten frågan om en kemisk attack på personens hälsa. Symtomen från multipel kemisk känslighet kan variera mellan den "lättare" sorten t ex huvudvärk, yrsel och illamående eller av svårare slag där symtomen faktiskt härmar andra sjukdomar (ofta flera på samma gång) som influensa, fibromyalgi, kroniskt trötthetssyndrom, tillfällig adhd eller hos barn autismliknande utbrott.
Ordet lukt är mer mångtydigt och odör har i svenska språket en negativ klang med synonymerna lukt; stank i tidigare nämnda ordlista.