Borgerskapets diskreta (c)harm. Och lite att tänka på inför nästa val

Den nyliberala (eller tokliberala som en del säger) organisationen Frihetsfronten som bl a drev en svartklubb i Stockholm på 90-talet i protest mot statens regler och restriktioner kring alkohol (och där man olagligt serverade alkohol), var heller inga vänner av staten som stödjare till de socialt utsatta. I organisationen fanns t ex den då blivande men nu före detta finansministern Anders Borg och ett antal andra yngre förmågor från Moderaternas ungdomsförbund, även "landets äldsta tonåring" sedermera "landets yngsta pensionär", författaren Per Hagman, och man sysslar dels med ändlösa diskussioner och kritik mot staten och dels med att faktiskt aktivt försöka hjälpa fattiga och andra som hade det svårt. Man menade ju att det var bättre med medmänsklighet från den nära omgivningen än att statens stora maskineri skulle sköta den biten. Per Hagman skriver i sin senaste bok att han vid sina resor till främmande städer hellre tar reda på var tiggarna håller till och ger dem en slant än att leta sevärdheter eller ge allmosor till kyrkan. Han berättar hur han och en vän har roligt åt att de i Nice köper dyr Roquefort till en uteliggare men billig ost till sig själva.

Kan det inte verka lite nyckfullt att som hemlös/fattig vara utelämnad åt ifall Per Hagman eller någon annan t ex före detta Frihetsfrontare råkar gå förbi och kastar åt en lite Roquefort? Under decenniet som följer kommer Anders Borg som finansminister att ge skattelättnader åt de redan välbeställda och de som får betala är bl a arbetslösa och sjukskrivna, åt vilka Borg och Reinfeldt dessutom har mage att mynta begreppet "utanförskapet". Nuonaffären är ytterligare ett exempel på hur han sin tid efter Frihetsfronten öser pengar i sjön istället för att vara den motvikt till statens kalla hand och värna om de svaga som han sade sig vilja på 90-talet. Men borgerskapet uttrycker ingen harm om sådant; inte förrän Borg som sitter i diverse bolagsstyrelser tiden efter borgarnas regeringstid mer eller mindre inleder sommarens Pride-vecka med att tafsa på både män och kvinnor och uppträda som blottare på en fest. Då tar det hus i helsike...  Fast kanske detta ändå är det "bästa" han gjort med tanke på att inga fattiga stackare behövde betala den här gången! Tvärtom bjöds det på lite gratis underhållning i stugorna.
Sensmoralen av detta: det kommer i överskådlig framtid alltid att finnas individer som tillfälligt eller mer långvarigt faller utanför ramarna, både innanför och utanför "utanförskapet" och att statens kalla men fasta hand trots allt är pålitligare än nyckfulla libertarianer som vill dra ner statens ansvar och ha en låt-gå-kapitalism.

Men en sak som tyvärr ingen politisk riktning eller parti hittills vågat ta sig an på agendan är alla barn som i dagarna börjar skolan men inte kan vistas där p g a dålig inomhusluft. Hörde senast idag talas om en flicka som skulle börja skolan men bara kunde stanna 1 minut i lokalen eftersom det stank alldeles förskräckligt av parfym från övriga. Är detta demokrati? Det klagas över alla "hemmasittare" men ansvariga fegar ur att göra något åt saken, t ex att det självklart borde vara obligatoriskt parfymfria lokaler (och människor) på ställen där man måste vistas. Barn har ju faktiskt skolplikt! En forskningsstudie utförd av David Wyon vid Danmarks tekniska universitet visade att bra inomhusluft förbättrade skolresultaten för alla. Fördubblade man friskluftsintaget fick man 15 % bättre skolresultat.

Den plats där alla misstag begås

Eftersom man måste vara försiktig med våra skattepengar används endast sådant som i forskning visat sig fungera, säger man inom vården. Därmed faller en hel del individer utanför ramen, inte minst t ex många överkänsliga personer eftersom forskning ibland görs på så få som tio personer. Inte ska man heller gå efter enstaka studier utan en studie måste kunna upprepas, men amerikanska forskare föreslår efter en studie på just tio personer att en metod med magnetkameraröntgen ska användas för att ställa diagnos på personer som efter en lång tids exponering för elektromagnetiska fält klagar över elöverkänslighet. Man hade hos dessa personer funnit vissa abnormiteter i hjärnans funktion, men tycks utan något underlag i studien mena att hjärnförändringarna inte skulle kunna bero på exponeringarna för EMF utan tvärtom att överkänsligheten skulle bero på att själva abnormiteterna fanns där förut. Det finns heller inget i studien som visar på att de överhuvudtaget hänger ihop med elöverkänsligheten. Ifall man upprepat studien med tio eller kanske hellre hundra icke elöverkänsliga personer hade kanske ett antal av dem också haft liknande skador? (Dessutom är själva metoden för diagnosticering där patienterna ska ligga i starka magnetfält kanske inte den mest lämpliga för elöverkänsliga personer?)
En person med lång erfarenhet av diskussionen om strålning och elektromagnetiska fält menar att värmeeffekten t ex i örat av mobilen eller i kroppen av trådlös dator bara är en termisk effekt och inte ett tecken på elöverkänslighet, där den senare är en sjukdom i själva kroppen. Om detta stämmer är jag i så fall inte elöverkänslig, och förutom den termiska effekten bjuder ju mobiler och datorer även på kemikalier och tungmetaller som emitterar vid upphettning, och som jag snarare är överkänslig mot. Tesen om sjukdom i kroppen lutar ju mot att el- och kemikaliekänslighet är en och samma sak precis som en del säger, fast man reagerar mot olika slag av påverkan. Därmed inte sagt att EMF och giftiga kemikalier inte skulle vara skadliga, utan är en erfarenhetsmässig faktor bakom just de här sjukdomarna, även om mögel sägs vara den vanligaste orsaken till bägge.

Ett av problemen när det gäller sjukvården är att många patienter som är överkänsliga mot mediciner blir utskällda respektive utskrattade av sina läkare, trots att det finns forskning på att sju procent av alla patienter faktiskt har brist på ett enzym som gör att de varken kan tillgodogöra sig eller tål mediciner. En artikel i tidskriften Forskning och framsteg tog upp saken redan för femton år sedan. Ingår inte detta i läkares utbildning eller väljer de själva att bortse från saken av bekvämlighet, eller rentav är bortkollrade eller till och med mutade av läkemedelsföretagen?
Men allt är långtifrån frid och fröjd heller på den alternativa hälsosidan. Där finns också en hel del att förundra sig över, bland annat är jag förbryllad över Paleo- eller stenålderskosten som trots att den ska omfatta "vad som åts av människorna innan vi började bruka jorden för ca 5 000 - 10 000 år sedan" ändå omfattar nattskatteväxter bl a tomater vilka kom till Sverige efter andra världskriget, och paprika och aubergine som bara har några decennier på nacken här i landet jämfört med de förbjudna sädesslagen som dock började odlas redan under yngre stenåldern. Dessutom innehåller ju nattskatteväxter solanin och nikotin, dvs nervgifter som växterna försvarar sig med mot människor som vill äta dem, och på sikt kan leda till svagheter i nervsystemet och många andra sjukdomar t ex ledvärk.
,
Men jorden är den plats där alla misstag begås enligt kosmologen Martinus. Han menar att bristen på kunskap i kosmisk kemi (här räcker alltså inte kunskaper i rent fysisk kemi hur duktig man än är) är orsaken till alla misstag, krig och sjukdomar, och bland de mest explosiva och farliga ämnen vi har att handskas med är hatet och vreden som bokstavligen innebär små explosioner som skadar hjärta, blodkärl och andra inre organ, men även ofta leder till explosioner, mord och krig i den större världen.
Men förstörelsen behöver inte alltid vara avsiktlig; man kan ha de bästa föresatser men det blir ändå fel när man är en usel kosmisk kemist. Som jag själv t ex, som av någon anledning brukar lyckas ta livet av krukväxter trots att jag väldigt gärna vill ha krukväxter omkring mig. Den senaste, ett fint prickblad, börjar gulna och tappa bladen. Jag trodde jag hade vattnat för lite, men det visade sig att jag hade vattnat för mycket i början (eftersom jag litade för mycket på skötselråden enligt vilka jorden skulle hållas ständigt fuktig) och rötterna håller förmodligen på att drunkna eller kvävas. Och det är inte enda gången, varken hemma eller på arbetsplatser (host host.....)

Ett svårt fall av usel kemi visar utforskningen av havs- och sjöbottnar som SGU (Sveriges geologiska undersökningar) börjat göra. Trots att det hittills bara gjorts på ett fåtal platser norr om Gävle har man funnit gifter som "skulle fylla 30 Globen". Det finns anledning att misstänka det är minst lika illa i resten av landet och kanske värre. Sanering skulle bli orealistiskt dyrt och man funderar på att lägga "lock" över de inlagrade gifterna för att hindra giftspridningen till fiskar och andra organismer. (Ska man misstänka att det kanske också läggs lock på fortsätta undersökningar eftersom de riskerar bli alltför förskräckande?) Allt liv börjar i haven sägs det, men tyvärr hamnar också slutligen alla gifter i havet.

Hit med en Oscar! (Eller en Tvättbjörn...)

Om man kan dela ut Oscars, Guldbaggar, Polarbjörnar och fan och hans moster för en sketen filmroll eller några hesa sånginspelningar borde det också delas ut priser för det dödsföraktande tricket (utan stuntman) som helvetesnedstigningen till den allmänna tvättstugan faktiskt är för kemikaliekänsliga personer! En statyett för en utförd performance, en tapperhetsmedalj till den som tvingades ge upp men försökte, och varför inte en guldpläterad Tvättbjörn till den som måste ringa ambulans och hamnade på sjukhus?
Normalt brukar jag inte göra detta stôlleprov, men hade en tvättkorg som stått sedan före Kristus, typ, och orkade inte tvätta allt för hand.
- Men jag märker ju inget av allt detta, kan det handa att någon säger som dröjt sig kvar i tvättstugan, i ett moln av allergi- och cancerframkallande, hormon- och nervsystemstörande parfymer från sina tvätt- och sköljmedel. - Lugn, det kommer du att göra om du får leva ett tag till, kan man då säga.  För jag märkte ju ingenting heller förr, men kemikalieintolerans är en mycket "kommande" sjukdom idag. En folksjukdom, enligt forskningen vid Umeå universitet på den tiden det begav sig med forskning på multiple chemical sensitivity.
Rond ett: bara att gå och ställa ner tvättkorgen i tvättstugan gör att man blir tjock i halsen och får svårt att svälja. Går upp tillbaka eftersom jag var lite för tidig och den tidigare tvättaren inte riktigt klar, medan strupen svullnar vägen ner genom bröstkorgen och jag flämtar värre än Baskervilles hund. Det bränner i ansikte och på benen. Ser i spegeln att huden är röd och plötsligt uttorkad. Någon har sagt att de inre organen drar till sig fett som ett skydd vid exponeringar när man är överkänslig; det är därför huden blir så snabbt uttorkad och skör. Hjärtat slår orytmiskt och hårt. Funderar över ifall man riskerar epilepsianfall eller stroke om man ger sig tillbaka dit ner. I vanliga fall skulle man inte framhärda med liknande, men precis som forskare börjat upptäcka kan hjärnan bli mer eller mindre dysfunktionell vid påverkan av vissa kemikalier i parfymer:
- Ha! Undan och ur vägen. Här ska tvättas!
https://www.researchgate.net/.../26867426_Brain_dysfunction_i...

Rond två: utrustad med en andningsmask, kortison, Ventolin och adrenalinspruta går jag till attack. Öppnar fönstren  (men när jag kommer ner tillbaka för att ta ur tvätten har någon eländig typ som inte tål frisk luft stängt fönstren igen; så typiskt för lägenhetshus!) och tvättar första omgången med BioCool Safewash, (utan tensider, fosfater eller starka alkalier) som innehåller enzymer och syreproducerande ämnen som dödar svamp och mikroorganismer ifall tvättkorgen stått för länge. Tvättar en andra omgång med bikarbonat för att förhoppningsvis få bort det förstnämnda medlet som har en viss enveten lukt jag inte alls gillar. Jag har ju inga inbillningar om att kunna använda kläderna rakt av efter tvättmaskiner och torkrum som är gravt impregnerade av andras parfymerade tvätt- och sköljmedel men har tänkt mig att åtminstone kunna lägga undan dem i en garderob istället för att de ska ligga i tvättkorgen fram till, ja, domedagen förmodligen. Utan ta fram ett plagg i taget och tvätta dem rena från parfymsmitta i takt med att de ska användas.

Rond tre: Att hänga plaggen på tork är jobbigare än att stoppa dem i maskinerna. Nu känns verkligen hur parfymerna hänger kvar i luften och biter in sig i hår och hud. Fast måste också säga att tillsatserna i tvätt- och sköljmedlen som ska föreställa parfym inte är värda namnet. Det är förhoppningsvis ingen som längre inbillar sig att de är gjorda av blommor. Ha ha...  De är billiga, massproducerade föroreningar, varav vissa (t ex acetaldehyd och benzen) av EPA (Environmental Protection Agency) är klassade som cancerframkallande. Redan för sex år sedan varnade forskare vid University of Washington (bl a professor Steinemann) för de ämnen som strömmar ut från tvättmaskiner och tumlare genom ventilerna rakt ut på gården, ofta i samma höjd som lekande barn. Forskarna fann i dessa tvätt-ångor tjugofem VOC (volatile organic compounds eller på svenska lättflyktiga organiska föreningar) varav sju uttalat människo- och miljöskadliga.

Rond fyra: tar moppen för att torka golvet som alla andra giftstuge- förlåt, tvättstugeanvändare gör (eller inte, visar det sig; det ligger jättedammtussar på golvet som även är smutsigt och fläckigt) men tvingas släppa moppen som ger ifrån sig en helt osannolik "parfym" av det mest kväljande slaget från något slags rengöringsmedel. Detta fastnar under skorna som luktar giftig kemfabrik lång väg nu. En vän har köpt glass för att den brännande halsen ska få svalkas lite och jag ska tvätta håret och ta ett bad i bikarbonat mitt i natten som det hunnit bli, för att förhoppningsvis få bort den värsta kemikalielukten som bitit sig in ordentligt. Kommer kläderna och övrigt jag inte hämtat än att kunna förvaras i lägenheten, eller kommer de att behöva kastas? Kommer jag kunna att få bort giftlukten från skor, hår och hud, och när kommer någonsin den förskräckliga kemiska parfymlukten att försvinna ur näsan? Jag räknar med att stanna uppe hela natten för "saneringsarbetet", men det är inte slut där. Det kommer att ta dagar att återhämta sig (och inte minst att röja upp bland det så kallade rentvättade; vad som kan räddas och vad som ska kastas). Aldrig mera tvättstuga!

PS Oparfymerade tvätt- och sköljmedel innehåller förstås också kemikalier, men om man väljer oparfymerat slipper man åtminstone ytterligare hundratals onödiga och sjukdomsframkallande kemikalier. Plus att alla kan tvätta och slipper parfymimpregnerade tvättmaskiner, tumlare och torkskåp.

Biktstolen, klagomuren och klimathotet

"För mig är podden en predikstol. Den är ett väldigt bra medium eftersom du får prata till punkt och fördjupa dig", säger Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift. Han tror att t ex Facebook och Twitter inte är ett sätt att jobba med svåra frågor i längden. "Det substantiella kommer att vinna i längden", menar han. "Hur många som lyssnar på mig är av ringa vikt. Viktigare är att budskapet når ut till rätt personer! Utan övriga jämförelser pekar han på Jesus vars nyckelundervisning tog plats inför tre, fyra personer.
Dock tycks kanske Facebook och även bloggar kunna vara ett skapligt substitut för alla vars religion varken tillhandhåller biktstol eller klagomur. Jag ska därför passa på att anföra klagomål över klimatets och naturens övertramp när man ska försöka sova. Gammal hägg blandad med klibbig, nyss utslagen och starkt luktande björk är ingen lyckad kombination med en värmebölja. Den blandar sig med den nattfuktiga luften och tar sig t o m in genom stängda fönster och fräter i luftvägarna. Vimmelkantig tar jag mig upp och tvingas ta fram reservcortisonet jag har liggande, för att hindra luftstrupen att snöra ihop sig.
Som om det inte räckte börjar det tidigt på morgonsidan klippas gräs, vars lukt ytterligare läggs till den tidigare giftcocktailen som inte hunnit lägga sig ännu. Men enligt experterna är detta förstås ingenting mot hur det kommer att bli med temperaturökningarna: ökade pollenmängder, ökade mögelhalter och röta. Grödorna drabbas och även djuren blir sjuka.

Förra veckan höll regnskogsforskaren Ranil Senanyake ett föredrag i Karlstad, där han menade att det går inte att klimatkompensera för fossila bränslen genom att plantera ett träd. Naturens gratisarbete kostar mera än så. "Att sätta ett pris för skogen som generator för syre förefaller nödvändigt i en värld där allt måste mätas i pengar. Frågan är bara hur? Om vi kan mäta hur mycket syre ett träd producerar och sedan sätta ett pris på det, då kan vi prata om skogen som mer än bara en producent av biomassa, då får skogen ett värde till", ansåg han.
Under 2000-talet kommer en karmavåg att drabba oss med naturkatastrofer, krig, sjukdomar och annat elände, enligt kosmologen Martinus. Men jorden behöver inte "räddas" av människorna, för jorden befinner sig i en högre utvecklingsspiral än vi, och människorna kommer därför inte att kunna förstöra jorden. Det finns förstås en massa skojare som vill passa på att ta ut extra avgifter för både det ena och andra (vilket inte förmodas minska deras dåliga karma!) p g a klimathotet, men det betyder inte att de har hittat på klimatförändringarna. Det är ju lite svårt att t ex förneka att isarna smälter på Arktis och att medeltemperaturen ökar. (Jag märker skillnaden. När jag var liten kunde man oftast åka skidor hela vintrarna, och farmor beklagade sig det året syrenerna inte stod sig fram till midsommar medan de numera blommat över redan till skolavslutningarna.) Det är kanske snarare sig själva och inte jorden människorna behöver rädda.

Den gyllene medelvägen och några utsvävningar

Dagen som varit (12 maj) har varit International Day for Chronic Immunological and Neurological Diseases: MCS (kemisk intolerans), ME/CFS ("kronisk trötthetssyndrom" och fibromyalgi. 12 maj valdes för att det var Florence Nightingales födelsedag och hon anses ha lidit av någon av dessa sjukdomar. Gemensamt för de här och säkert de flesta andra kroniska sjukdomar är att man mer och mer inser hur miljön kan spela en roll och t o m ha avgörande betydelse för både uppkomst och botande av dem.
En specialist på infektionssjukdomar, Dr Brewer i St Louis, gjorde ganska nyligen en undersökning på 112 patienter med kroniskt trötthetssyndrom och det visade sig att 94 procent av dem hade kopplingar till mögel (förmodligen bodde/arbetade i mögelhus eller tidigare hade gjort det). Det finns också beräkningar (bl a professor Sunyeri i Barcelona) som visar att fler människor i världen dör av dålig luft än som dör i sjukdomarna malaria, HIV/Aids och tuberkulos sammanlagt!
Men den stora och obevekliga sjukvårdsapparaten är fortfarande inriktad på enbart medicinsk behandling och förnekar i många fall ovanstående fakta.

Jag gissar att människor förr i tiden var mer ödmjuka inför sådant man inte säkert kan veta. Idag vimlar det av högljudda "experter" och man delar gärna upp sig i extremer. Där på ena ytterkanten finns föreningar som t ex Vetenskap och Folkbildning som för det medicinska etablissemangets talan och på den andra extrema ytterkanten de så kallade foliehattarna som slukar allt från färdigpaketerade konspirationsteorier till en mängd alternativa hälsometoder utan urskillning.
Jag litar inte obetingat varken på skolmedicinen eller den alternativa. Nästan den enda "metod" jag tycker verkar sympatisk är makrobiotiken, eftersom den bygger på medelvägen och strävar till en balans mellan ytterligheterna, och till att äta vad som kan odlas på och är naturligt för den plats där man bor.
Men förr blev jag också hjälpt under pollenallergiperioden av ett homeopatiskt medel, Urticalcin, som innehåller nässla och calcium, men sedan jag blev extremt överkänslig tålde jag den inte längre utan fick blåsor och andra obehag i munnen av den. Det visar väl att homeopatiska medel kan vara verksamma. Men minns ett teveprogram för en del år sedan där en typisk VoF-are, astronauten Christer Fuglesang, förnekade homeopatiska medel och ville bevisa att de inte är verksamma genom att ta en överdos homeopatiska sömnmedel. Många hade kul när han började sluddra och hade svårt att hålla sig vaken!

En annan astronaut och en av månfararna, Edgar Mitchell, skulle nog inte gillas av VoF när han säger att han sett utomjordingar och även menar att de besöker oss här på jorden. Han är inte ensam om det och lite överkurs kanske men läser på sidan Vingar om personer vars läkare blivit lika förvånade som patienten över att hitta ett implantat trots att det inte nämnts om något sådant i journalen. Det menas här att utomjordingar redan länge har chippat människor på samma sätt som vi nu kan chippa hundar och katter för att hålla koll på dem. Men i det förra fallet handlar en del av implantaten om att hindra vissa potentiellt betydelsefulla människor från att använda sina förmågor, på gott och ont. Politiker som Mona Sahlin och George Bush misstänks ha dessa implantat. Det skulle kanske förklara en del. Plus kunna förklara en del andra.... (Implantaten lär förresten ofta sitta på baksidan av axlarna eftersom det är enklast att slå in ett chip där. Någon som kollar efter....?)

Immunförsvarets repövningar

Ibland träffar man folk som skryter med att aldrig bli förkylda, men "Idrottsdoktorn" skriver på sin sida att förkylning trots allt är ett tecken på att immunförsvaret fungerar. Sjukdomssymtomen är nämligen inte ett tecken på själva viruset, utan på att immunsystemet jobbar. Jag känner igen det där, eftersom jag som var förkyld minst ett par gånger per år inte längre blir förkyld efter att ha vistats vid flera på varandra följande arbetsplatser i mögelskadade hus. Men virus går ju inte bara upp i rök för att immunsystemet inte orkar gå igång, och man kan undra vad virusen tar sig för med i alla oss överkänsligas kroppar?
(Vi som inte längre tål varken mögel, kemikalier eller damm skulle nog vid ett krigsutbrott få göra likadant som en viss högt uppsatt brittisk politiker som i lugn och ro drack sitt eftermiddagsté uppe på taket vid flyganfallen, för "nere i skyddsrummen kunde man ju inte vara med allt larm och trängsel".)
Lika immunsystemet är våra samhällsbevarande tjänster, som likt vita blodkroppar strömmar till där något har hänt. För inte så länge sedan larmade några hallucinerande hembräntdrickare om en större terrorliknande händelse som de "sett" inträffa på den lilla orten, och vips var Norra Värmlands alla polisbilar och ambulans på plats. Falskt larm visserligen men det visade åtminstone att räddningstjänsten fungerar, menade en polisman. I Stockholm var det däremot på riktigt i helgen och även där visade sig "immunsystemet" högfungerande. Högfungerande var även media, enligt vilka brottsförövaren sades vara nöjd med sin handling. Undra på det, när han och hans handling av media tilldelades en uppmärksamhet som varken påven eller Mick Jagger skulle vågat drömma om när de var i Sverige. Det utbryter ett spektakel som aldrig vill ta slut. Knäpper över till en annan kanal, men det hjälper inte för där står också politiker som slår sig för bröstet, och politiker som lägger ner en blomma med ena handen och med andra handen utvisar ensamkommande flyktingbarn till länder som vuxna svenskar avråds från att resa in i. Och samma sak i tidningarna; B-kändisar som man glömt att de existerat dyker upp och skaffar sig rubriker i stil med "Jag var bara fem meter därifrån!" Plötsligt är tusentals människor närmast sörjande till människor de aldrig sett. (Är det kanske mer hedrande att falla offer för terror än att t ex dö ensam på långvården?) Så här på tryggt avstånd framför TV:n känns det smått makabert med de tonvis av blommor som offrats för att hedra offren. Få människor tänker på att blommor också är levande väsen precis som vi själva, och när de plockas berövar man dem hela sin livscykel

En sjudande gryta: En ros är en ros.....är ett mord!

Undrar bara vart detta effektiva "immunförsvar" tar vägen i vardagen, eftersom det trots allt inte är de stora händelserna utan vardagsterrorn som är den värsta. Exempelvis alla barn som tvingas få sin hälsa underminerad i mögelskolor medan myndigheterna blundar, eller vuxna som terroriseras av förnekande arbetsgivare, försäkringskassa och sjukvård. Samma personer som är "räddande änglar" vid terrorhändelser kan vara samma personer som hånler åt miljöskadade och toxinförgiftade vardagssoffer.

   

Lite gott och blandat; om böcker och akilleshälar

Det finns nog få saker som är så tråkiga som att städa bokhyllor. För länge sen då jag jobbade på bibliotek plockade vi en gång ut alla böckerna ur hyllorna och dammtorkade en och en i taget. - Das Unheimliche! skulle Freud ha hänvisat till (åtminstone om han själv hade måst göra det). Mina bokhyllor är min akilleshäl, och kommer förmodligen att bli min död en vacker dag när de samlat tillräckligt med damm. Böckers papper bryts också ner med åren och bildar avfallsprodukter som kan emittera. Jag borde verkligen ta itu med detta innan pollensäsongerna börjar och det blir svårare att städa och vädra. Men det tycks som om jag föredrar att oroa mig för den uteblivna hyllstädningen hellre än utföra den! I samma veva säger de på radio Värmland att ny forskning visar att oro och stress inte alls krymper hjärnan så som de feta rubrikerna i media försökt hetsa oss med ett bra tag nu. Utan det kan vara på det sättet att oron för att oro skulle vara farlig kan vara farligare än oro i sig. Så bra, då kanske bokhyllorna kan vänta ett tag till? Men det är försök på möss som visat detta att hjärnan inte krymper av stress, så ifall vi ska oroa oss för något bör vi nog oroa oss för de stackars försöksmössen!

Dock visar det sig att det kanske inte är bokhyllorna som är min akilleshäl, utan - min häl! Vänstra "hälkudden" är liksom utplattad så att jag går snudd på bara skelettet och det krävs en sula som håller ihop hälen. Mina fötter är så olika (man kan knappt tro de är släkt med varandra). Den högra foten är lite större, tål inte värme och vill ha stort svängrum omkring sig medan den platta, vänstra är frusen och kräver flera lager av sockor. Man kan ju inte köpa skor med olika storlek på vänster- och högersko, plus att man känner sig en aning låghalt av att ha tjocka sockor på vänsterfoten men bara en ytterst tunn på den högra. Undrar hur Selma Lagerlöf copade? Kanske var det käppen som kompenserade?
Ingen dum idé, kanske... Med en käpp kunde man hytta åt folk som inte har vett att hålla sig på sin kant. En ren fröjd....

Två värkande fötter upplagda på en pall är en bra anledning att ytterligare skjuta upp den förgrymmade bokhyllestädningen och titta på nyheterna i stället. Någon slem-pelle till chef på Försäkringskassan försöker sälja oss att nu när färre sjukskrivningar beviljas "går det mer korrekt till" och att "bara de som verkligen bör vara sjukskrivna blir det". Men när reportern frågar Försäkringskassans personal får hon ett annat svar: orsaken är ofta stress och att man har så många fall på sitt bord att man inte orkar titta ordentligt på dem. "Då blir det desto viktigare att läkare kan skriva bra intyg", sägs det. Sjuka ska alltså orka spela den roulette det är att råka ha turen hitta en läkare som kan skriva detta extremt bra intyg. (Men har handläggarna tid att titta på det då, kan man undra....) Men i ett litet reportage visas en person vars intyg tydligt beskriver att hon bara kan arbeta halvtid på grund av sjukdom. Trots det avgör Försäkringskassans handläggare som aldrig ens träffat personen att ansökan ska avslås. I min morgontidning skriver Susanne Sjöstedt att Socialförsäkringssystemet går ordentligt med plus redan idag, och att ev. bortförklaringar att vi inte skulle ha råd att ta hand om våra sjuka är struntprat. Den förra (moderata) regeringen lovade att inte gömma sjuka i statistiken - men införde en reform som istället slängde ut dem ur sjukförsäkringssystemet när det bortre gränsen var nådd, oavsett hur sjuka de fortfarande var. Nu lovar socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) att göra något åt det. "Om man är sjuk så ska man vara i sjukförsäkringen", säger ministern. Ett löfte som förpliktigar. Alla har hört det. Nu gäller det att leverera, skriver Susanne Sjöstedt.

Sedan berättar nyhetsreportern att läkemedelsverket för första gången har godkänt cannabis för medicinskt bruk i några fall i Sverige. Kommer att tänka på Alice B Toklas vars självbiografi jag  återfann i bokhyllan. Hon var väninna till och utförde hushållsnära tjänster, som Fredrik Reinfeldt skulle ha uttryckt det, åt författarinnan Gertrud Stein, och blev berömd för sitt recept på hasch-kladdkaka eller hash brownies (som dock inte finns i den här biografin utan i hennes kokbok). Fast receptet lär nog inte vara lagligt: "Take 1 teaspoon black peppercorns, 1 whole nutmeg, 4 average sticks of cinnamon, 1 teaspoon coriander. These should all be pulverised in a mortar. About a handful each of stoned dates, dried figs, shelled almonds and peanuts: chop these and mix them together. A bunch of canibus sativa can be pulverised. This along with spices should be dusted over the mixed fruit and nuts, kneaded together. About a cup of sugar dissolved in a big pat of butter. Rolled into a cake and cut into pieces or made into balls about the size of a walnut, it should be eaten with care. Two pieces are quite sufficient."
(Gertrud Stein i sin tur blev kanske allra mest berömd för porträttet som Picasso målade av henne. Hon var relativt slank på den tiden, men Picasso målade henne stor och otymplig. - Så ser jag väl inte ut, protesterade Stein. - Det kommer du att göra, svarade Picasso. Vilket visade sig stämma!)

Boken måste vara över 30 år gammal men luktar helt fräscht jämfört med några pocketböcker som har mindre än tio år på nacken men gulnat och luktar typ kadaver i formaldehyd. Om man har tur visar sig ens favoritböcker ha en bra kvalitet på papperet och man kan behålla dem många år till. Nu ryser säkert bokälskare. Vilken hemsk människa är det som behåller böcker efter lukten och inte efter den litterära kvaliteten ? Svar: en multipelt kemiskt känslig person, förstås! Av nödvändighet. Med åren skulle bokhyllor förvandlas till ett rent harmageddon för en mögel-, kvalster- och kemikaliekänslig person om man inte röjde upp ordentligt ibland.
Men städningen får bli uppskjuten lite till på gott och ont, för nu jag ska försöka skriva en egenremiss till ortopeden, eftersom det tycks svårare att få en tid hos vårdcentralen än för kamelen att komma igenom ett nålsöga. Eller enligt ett nyare ordspråk; lika svårt som för ett sjukintyg att bli "begripet" hos Försäkringskassan idag